Uppropet SOS Moria har snabbt samlat underskrifter från över 5800 läkare och totalt över 40 000 personer. Läkarna bakom initiativet kräver att EU agerar och evakuerar lägret Moria innan covid-19 sprids och den humanitära katastrofen är ett faktum. Ansvaret är gemensamt – något pandemin tydligt visat.

I lägret Moria på den grekiska ön Lesbos lever 20 000 människor på en yta avsedd för som mest 3000. Över 1000 personer delar på en vattenkran. Kön till toaletten kan vara två timmar lång, och vem vet egentligen när den senast städades – sådan är vardagen i Europas största flyktingläger sedan andra världskriget.

Om covid-19 flyttar in i lägret Moria på ön Lesbos kommer katastrofen vara ett faktum. Därför startade läkaren Steven van de Vijver och kollegan och gynekologen Sanne van der Kooij uppropet SOS Moria. Det är dags att EU vaknar och tar ansvar för den katastrof de skapat på de grekiska öarna, menar läkarna bakom uppropet. Moria måste utrymmas innan covid-19 sprids.

För ett år sedan när Steven van de Vijver var i Moria bodde 6000 personer där. När han för två veckor sedan var tillbaka i Moria blev han än mer chockad än vid det föregående besöket. Det var illa redan för ett år sedan – packat av människor, smutsigt och på alla sätt inhumant. Men läget i Moria nu, i mars 2020, var långt mycket värre.

Steven van de Vijver har erfarenhet från arbete med organisationer som Läkare utan gränser i krigsdrabbade länder som Kongo. Men förhållandena i Moria chockade honom.

– Jag blev helt chockad. Människor bor bokstavligen på varandra i Moria. Två familjer kan bo i ett vanligt tält avsett för två personer, säger han.

Och när ingen som satt sin fot i Moria på senaste tiden trodde att det kunde bli värre blev Europa coronakrisens epicentrum. Oron för vad som kommer hända med de redan sårbara människorna här, med nedsatta immunförsvar och mental hälsa på grund av levnadsförhållandena, är stor.

Uppropet SOS Moria

Ännu har inget fall av coronavirus bekräftats i Moria. Däremot har sex fall bekräftats utanför lägret på Lesbos, något EU:s migrationskommissonär Ylva Johansson bekräftat i ett tal i EU-kommissionen. Ett flyktingläger på fastlandet har satts i karantän de två kommande veckorna efter att över 20 av de boende testats positivt.

Ylva Johansson menar att EU måste göra sitt yttersta för att förhindra smittspridning i de överfulla flyktinglägren i Grekland. En akutplan är att evakuera de mest sårbara individerna, som äldre och sjuka. Åtta EU-länder sa innan utbrottet av covid-19 i Europa att de skulle ta emot totalt 1600 flyktingbarn. Förhoppningsvis kommer det påbörjas innan påsk.

Ylva Johansson la i sitt tal en stor del av ansvaret på de grekiska myndigheterna, som är ytterst ansvariga. Men EU ”jobbar väldigt hårt på att sätta upp en akut handlingsplan tillsammans med de grekiska myndigheterna”, sa Ylva Johansson till DW. Att evakuera hela det katastrofala lägret Moria nämnde hon däremot inget om.

Om politisk vilja finns är det ännu möjligt att evakuera Moria innan viruset har fått fäste. Sett på det viset – är det snarare farligare för flyktingarna att resa till Nederländerna, Frankrike eller Sverige än för mottagarländerna att ta emot dem. Men de fruktansvärda förhållandena gör Moria till en tickande bomb.

Beslut om att omfördela flyktingar, reformer av EU:s gemensamma asylpolitik och gemensamt ansvar för skyddsbehövande har skapat låsningar under flera års tid. Tidigare försök har misslyckats och den humanitära situationen på öarna har sedan dess blivit allt mer akut. Steven van de Vijver hoppas att coronakrisens allvar kan sätta fart på politikerna.

– På kort tid har stora beslut tagits – som att stänga det europeiska luftrummet – något som annars skulle ha tagit månader. Vi måste agera snabbt. Det här är en situation som vi har ignorerat i flera år, säger Steven van de Vijver.

"Sitter i samma båt"

Den svenska läkaren Henry Ascher, som är professor i folkhälsovetenskap och forskar om migration och hälsa, har också engagerat sig i uppropet. Han arbetar sedan 22 år sedan med sjukvård för papperslösa i Göteborg, via Rosengrenska stiftelsen. Han är försiktigt hoppfull och menar att om inte politikerna, vilket de uppenbarligen inte gjort, insett allvaret och behovet av att stänga läger som Moria hittills – kan kanske coronaviruset få dem att till slut agera.

– Både EU och medlemsländernas regeringar har ett stort ansvar för förhållandena i Moria. Det är viktigt att inse att det inte bara är ett ansvar för Moria eller de som lever där. Att förhindra ett stort utbrott är allas ansvar.

– Jag tror att man måste få dem att förstå att vi sitter i samma båt.

SOS Moria har på kort tid fått ett stort genomslag. Både Henry Ascher och initiativtagaren Steven van de Vijver ser positivt på genomslagskraften. Det blåser humanitära vindar i den folkliga opinionen. Att så många läkare och andra yrkesverksamma i vården slutit upp ger också en tyngd – forskning och expertis står bakom uppropet och kravet på att evakuera Moria.

– Kraven är befogade. Det borde ge politikerna mod att fatta modiga beslut, säger Henry Ascher.

Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen känner till kampanjen SOS Moria. Hon menar att den redan alarmerande situationen på de grekiska öarna, och i lägret Moria, blir ännu allvarligare i ljuset av en pandemi:

– Jag förväntar mig att den svenska regeringen omedelbart agerar för att medlemsländerna ska omfördela asylsökande mellan sig och att Sverige går före och visar vägen genom att ta emot asylsökande från lägren på de grekiska öarna. Viruset drabbar alla utan hänsyn till juridisk status. Vår solidaritet med varandra måste vara glasklar.

Dagsfärsk politik krävs

Sverige och hans eget hemland Nederländerna har historiskt varit länder som tar ansvar, står upp för mänskliga rättigheter och agerar, menar Steven van de Vijver. Men de senaste åren har någonting förändrats. Nu är Sverige och Nederländerna på samma nivå som högerpopulistiska och nationalistiska länder som Polen, Ungern och Tjeckien. Sverige har dessutom haft en asylpolitik nära EU:s miniminivå sedan 2015.

– Vi måste ta vårt ansvar igen, säger Steven van de Vijver.

Svenska politiker från flera partier refererar ofta till att Sverige redan har gjort sitt, eller i alla fall mer än många andra. Men det spelar i sammanhanget ingen roll. Det handlar inte om några stora siffror. I Moria lever drygt 20 000 människor. Sverige skulle kanske behöva ta emot omkring 800 människor, om EU:s medlemsländer solidariskt och baserat på storlek skulle omfördela flyktingarna.

Oavsett vilket så är politik en vara som måste vara dagsfärsk.

– Gamla meriter har ett bäst före datum och då måste man ha en politik som är anpassad efter den verklighet vi har nu, säger läkaren Henry Ascher.

I Sverige planeras en SOS Moria-manifestation nästa vecka. Mer information finns här.