Inom 20 år kommer mellan 70 och 90 procent av världshavens korallrev försvinna,  förutspår en ny studie från University of Hawaii Manoa.

– Tropiska korallrev världen över har det väldigt tufft. De har minskat rejält, framförallt på grund av klimatförändringar. Framför allt på Stora Barriärrevet ser det inte ljust ut, säger Jens Ulvås, marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

En fjärdedel av allt marint liv, uppåt två miljoner arter är beroende av korallrev, som boplats, gömställe eller skafferi.

– Korallen är en så kallad nyckelart. Försvinner den påverkas många andra arter, säger Jens Ulvås.

Det absolut största hotet mot korallerna är utsläppen av koldioxid, som både värmer haven och bildar kolsyra som försurar dem, vilket gör att korallerna får problem med att bilda kalk. Andra hot är destruktivt fiske och föroreningar av till exempel olja.

År 2100 kan i alla världens lämpliga habitat för korallrev vara borta, enligt den nya hawaiianska studien.

Efterliknar Stora barriärrevet

För att rädda korallerna från utrotning har ett forskningsprojekt med att försöka få korallerna att föröka sig inletts på Sjöfartsmuseet i Göteborg. I ett två meter långt experimentakvarium på omkring 700 liter lever en handfull arter av tropiska koraller, vars livsmiljö regleras av en dator.

– De växer väldigt bra. Vi kan styra vattnet så det blir optimalt, både vattenkvalité och ljus, säger Jens Ulvås, en av forskningsprojektets marinbiologer.

Koraller är djur som lever tusentals stycken i kolonier, och förökar sig på två sätt. Dels bildar de kloner av sig själva. Den typen av förökning görs i det vilda, och sedan länge även i Akvariet. Den andra sortens förökning är den sexuella fortplantningen, som är vad det nya forskningsprojektet går ut på att få till.

– Ur ett bevarandeperspektiv är kloningen inte jättebra, eftersom hela kolonin bara har en genetisk sammansättning. Det är alltså en och samma individ, säger Jens Ulvås.

Sexuell förökning sker i vilt tillstånd vid ett enda tillfälle varje år. Korallerna släpper då ut spermier och ägg i vattnet. När de träffar varandra bildas en korallarv som driver omkring några veckor.

– Har den tur hamnar den på en ledig plats, genomgår en metamorfos och bildar en liten korallpolyp med en helt ny genetisk uppsättning. Så har en ny individ bildats.

Men mycket kan gå fel, när detta ska göras i fångenskap. Bara på en handfull ställen på jorden har man lyckats föröka koraller i fångenskap sexuellt. Först ut var Horniman aquarium i London 2013.

– Vi har just inlett försöket, så först gäller det att se till att våra koraller släpper ut sina könsceller. Vi har räknat på att det kommer ske i augusti eller september, säger Jens Ulvås.

Hur gör ni gör att skapa en sexig miljö för korallerna?

– Vi tittar på statistik från Barriärrevet från ett års tid, och försöker efterlikna det vilda så mycket som möjligt – men utan global uppvärmning och försurning då.

Akvariets temperatur ligger vintertid omkring 23 grader och sommartid på cirka 29 grader. Akvariedatorn reglerar ljus över dygnet och årstiderna, liksom månens faser, berättar Jens Ulvås.

– Man har märkt att just tidsspannet från att solen går ner till att månen börjar lysa är viktigt. På nåt sätt styr det när korallerna släpper sina könsceller.

Tiden i försöksakvariet är förskjuten, så att marinbiologerna ska slippa vara uppe mitt i natten för att ta vara på ägg och spermier.

– Klockan ett på eftermiddagen går solen ner i vårt försöksakvarium. Så nån gång i augusti eller september står vi där med håvar och byttor och samlar in könsceller.

De befruktade äggen samlas in för att inte sugas ut i systemets rör och pumpar. Efter en kort tid bildas en larv. Den matas med växtplankton och slår sig förhoppningsvis ner på en sten för att genomgå metamorfosen till ny polyp.

Genbank bevarar arter

Fortplantningsförsöket är första steget i ett större bevarandeprojekt där Sjöfartsmuseet i Göteborg samarbetar med en handfull andra akvarier i Europa för att skapa en genbank i fångenskap.

– Vi måste ta reda på hur många arter vi har, genom DNA-sekvensering och därefter hur många individer inom samma art. För att den ska överleva måste det finnas ett visst antal inom arten, säger Jens Ulvås.

Genbanken är tänkt att bevara arter om de försvinner från våra hav.

– Målet är ju att de ska finnas kvar i det vilda, men de har det tufft, och även om vi skulle minska utsläppen drastiskt i dag kan det ta lång tid innan man uppnår optimala levnadsförhållanden igen. På vissa ställen har pH sjunkit med 25 procent. Det är en rejäl sänkning.

År 2022 ska Sjöfartsmuseet öppna efter en renovering, och tanken är att besökare ska få ta del av forskningen som bedrivs i akvarierna i ett sorts publikt labb.

– Kanske kan vi involvera besökare att hjälpa till med att odla koraller. Vårt huvudmål i akvariet är att sprida havsmedvetenhet, att öka förståelsen för och kunskapen kring vad havet betyder för vår planet. Det tror vi kan leda till att människor fattar bättre beslut, säger Jens Ulvås.

Ska ni bjuda in politiker?

– Vi borde absolut bjuda in politiker. Politiska beslut behöver sätta havet högst upp på listan.