Tvål och vatten saknas för de många rohingier som lever i flyktingläger i Indien. När landet försöker stävja smittan med hårda restriktioner är människor i lägren utlämnade till sig själva.
I Indien tillämpas långtgående restriktioner, som karantän och inställda transporter för att bekämpa spridningen av coronaviruset. För de nära 40 000 flyktingar ur det muslimska rohingyafolket som lever i läger runt om i landet är påbuden om social distansering och hygien i praktiken omöjliga att följa. Man lever tätt inpå varandra och tvål och rent vatten är bristvaror.
– Vi sitter bokstavligen på en krutdurk. Det är bara en tidsfråga innan den exploderar, säger Din Mohammad till Al Jazeera.
Han är 59 år och lever med sin familj i ett läger i Madanpur Khadar i huvudstaden New Delhi. Mohammad berättar att han brukar gå runt bland bostadsskjulen för att se till att folk försöker hålla avstånd till varandra och håller rent så gott det går.
I ett annat läger bor den 29-årige dataläraren Jaffar Ullah. Han berättar för Al Jazeera att hans sista tvål tog slut i lördags.
– Bara några få familjer har tvål i vår slum, medan de flesta inte har råd att köpa en.
Närliggande bostadsområden har sprayats med desinfektionsmedel, men inte slumkvarteren. Jaffar Ullah säger att antalet sjukdomsfall bland flyktingarna stadigt har ökat de senaste dagarna.
– Jag vet inte om det är relaterat till coronaviruset, men människor är rädda. De kan inte gå till sjukhuset, eftersom öppenvården har stängt. Ingen från någon myndighet har kommit för att se hur vi har det, säger han till Al Jazeera.
Den ideella organisationen Rohingya Human rights initiative har uttryckt oro över situationen och menar att den indiska regeringen skyddar sitt eget folk och att UNHCR väljer att blunda för den katastrof som hotar flyktinglägren. UNHCR:s kontor i New Delhi dementerar anklagelserna och säger till Al Jazeera att man har lanserat olika program för ökad medvetenhet om smittan och att man från och med nu ska börja distribuera hygienkit i lägren.
