Den våldsbejakande högerextremismen är på framfart i Sverige, konstaterar Säkerhetspolisen (Säpo) i sin årsbok för 2019. Planer om attentat och information om sprängmedel har oftare koppling till högerextremism än tidigare, och den högerextrema ideologin får också allt större spridning och attraherar fler.

Radikaliseringen sker ofta via internet, ofta på krypterade appar med begränsad insyn för rättsväsendet, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säpo på ett seminarium om årsrapporten:

– Våldsbejakande extremister är tidigt ute med att använda teknikens möjligheter. Det märks klart i propagandan, som har gått från ganska långtråkiga föreläsningar och tal till ganska avancerad och tilltalande filmer anpassade för smartphones.

Dessutom ges över nätet instruktioner om hur vapen och sprängmedel kan tillverkas. Här delas tips på tillvägagångssätt och hur lagföring kan undvikas, och våldsbejakande budskap kan snabbt nå ut till en ny och bredare publik.

Att livestreama attentat med högerextrema förtecken kan fungera både som inspiration och instruktion för människor som inte har någon koppling till någon organisation.

– De kan ta för sig av detta ideologiska smörgåsbord som internet dukar upp, säger Ahn-Za Hagström.

Från maskerad till stolt

Den högerextrema ideologins målsättning kan sammanfattas med fjorton ord, säger Ahn-Za Hagström:

– ”Vi måste säkra existensen för vårt folk, och en framtid för våra vita barn.”

Hon betonar samtidigt att den innehåller mer än rasism och främlingsfientlighet.

– Det handlar också om motstånd mot hbtq, antifeminism och ibland också ett rent kvinnohat.

En tendens under de senaste tio åren är enligt Säpo dels att extremistmiljöerna har växt från hundratals till tusentals, och dels att anhängarna, som tidigare var dolda och maskerade i dag oftare är stolta och synliga.

– Att stigmat tycks minska och att händelser i vår omvärld kan användas av extremister för att få gehör för sin sak har eventuellt också bidragit till att gränsen mellan extremister och våldsbejakande extremister nu tycks suddas ut, säger Ahn-Za Hagström.

En följd av det blir att våldsbejakande extremister kan uppleva att de har ett starkt stöd för sin sak, vilket i sin tur kan påverka brottsligheten.

– Den stora utmaningen är att i förväg hitta och förstå vad som driver en person när alla är rationella utifrån sina egna huvuden och det är svårt att bedöma vad som är snack och vad som är verkstad, säger Ahn-Za Hagström.

De högerextrema personerna på Säpos radar är i dag ofta inte kända sedan tidigare, något som gör att deras ideologiska drivkrafter kan vara svåra att bedöma, säger Hagström.

Extremisternas influencers

Att bekämpa det högerextrema hotet har två dimensioner, enligt Säpo, en på kort sikt och en på lång sikt.

– Den första handlar om attentat och attentatsplaner, och den andra om radikalisering, rekrytering och finansiering, alltså om morgondagens hotbild, säger Ahn-Za Hagström.

Den inhemska ökande högerextremismen får även ökat stöd från främmande makt, som har att tjäna på ökad polarisering i samhället, enligt Säpos årsrapport. Hagström avslutar:

– Om vi ska motverka våldsbejakande extremism måste vi också agera mot extremistmiljöernas influencers, de som påverkar brottsligheten utan att själva begå brott. Möjliggörarna, rekryterarna, radikaliserarna, finansiärerna.