Det ges en dyster bild av det globala säkerhetspolitiska läget i Musts årsöversikt för 2019.

Must konstaterar att läget präglas av osäkerhet och instabilitet och att den liberala och regelbaserade världsordningen står under press.

”Tendensen är en tillbakagång för demokrati, rättstatlighet, respekt för normer och folkrätt och för multilateralt samarbete”, står det i översikten, som samtidigt konstateras att den politiska, militära och ekonomiska konkurrensen mellan stormakterna hårdnar.

Sveriges närområde karaktäriseras fortsatt av en ökad militär aktivitet. Detta innebär en ökad risk för militära incidenter och konfrontation som i värsta fall kan leda till en eskalering, skriver Must.

– När man har många enheter som rör sig inom samma område så finns det ju en risk att det kan uppstå missförstånd, säger Mustchefen Lena Hallin.

– Därför är det viktigt att man är transparent och öppen med sina avsikter om var och när man ska öva.

Rysk förmåga ökar

Den ryska militära förmågan fortsätter att öka under hela perioden 2018–2025, bedömer Must, även om det sker i långsammare takt än planerat. Ryssland prioriterar långräckviddiga vapensystem mot mark-, sjö- och luftmål samt till stridsflyg.

Lena Hallin pekar också på att rysk militär satsar mycket på att träna upp sin ledningsförmåga och på att öva sina förband på att kunna göra snabba förflyttningar.

– Det är ganska klassiskt, säger hon.

TT: Ökar Rysslands militära förmåga mer än Sveriges?

– Det är väldigt svårt att göra den typen av jämförelser, eftersom vi kommer från olika utgångspunkter, säger Hallin.

Även i Arktis fortsätter Ryssland sin militära uppbyggnad, vilket bedöms främst ha defensiva syften.

Must konstaterar att regionens strategiska betydelse växer. Orsakerna är såväl ekonomiska, säkerhetspolitiska, som militärstrategiska, vilket fått stormakterna Ryssland, Kina och USA att öka sin närvaro i Arktis.

Högt tryck

Ett av Musts viktigaste uppdrag är att kartlägga yttre hot mot Sverige åt regeringen och överbefälhavaren. Ett annat viktigt uppdrag är att upptäcka och motverka säkerhetshot mot Försvarsmakten och dess intressen.

2019 har varit ytterligare ett år där trycket på den militära säkerhetstjänsten varit högt, står det i årsöversikten.

Säkerhetshot kan handla om att främmande makt samlar in känslig information om Sveriges försvar eller försvarsteknologi.

– Vi ser att det sker en ökning av underrättelseinhämtningen mot Sverige, säger Hallin.
Säkerhetshot kan också handla om kriminalitet, sabotage, subversion och terrorism.

Försök att påverka Försvarsmakten och totalförsvaret med ickemilitära medel bedöms öka i takt med Försvarsmaktens fortsatta tillväxt, står det i årsöversikten.