Svenskars mat använder mer åkermark och släpper ut mer växthusgaser än jorden klarar, och för att upprätthålla biologisk mångfald skulle det krävas sex jordklot om alla åt som vi.  Det är resultatet från en ny forskningsstudie från SLU och Stockholm resilience centre. 

– Vill du ha kaffe?

Emma Moberg tar emot i sitt ljusa kök i Årsta, söder om Södermalm i Stockholm. Hon är doktorand inom livscykelanalys och miljömässigt hållbar livsmedelskonsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och huvudförfattare till en ny studie där just kaffe pekas ut som en av de grödor som tär kraftigast på biologisk mångfald. Hennes fråga är plötsligt inte helt lätt att svara på.

– Vår kost överskrider de planetära gränserna för livsmedelssystemet i alla kategorier förutom vattenanvändning. Det behöver vi göra nånting åt, sammanfattar Emma Moberg studien, som har tagit ett helhetsgrepp kring hur svenskars mat belastar en rad områden som rör klimat och miljö. 

För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning och kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan mellan två och fyra gånger högre än vad jorden beräknas klara av utan att oåterkalleliga effekter uppstår. Var de planetära gränserna för livsmedelssystemet ligger uppskattades av den så kallade EAT-Lancet-rapporten som publicerades i fjol.

Att kött och mejeriprodukter står för en stor del av miljöbelastningen när det gäller växthusgasutsläpp och markanvändning är välkänt från tidigare forskning. Men ett annat område sticker ut i den nya studien: Den mat vi äter i Sverige överskrider gränsen för biologisk mångfald med det sexdubbla.

– Mest förvånade var att det ser så illa ut för den biologiska mångfalden. Och att det inte bara var kött och mejeriprodukter utan främst många växtbaserade produkter som stack ut där, säger Emma Moberg.

Kaffe och choklad problemprodukter

För att sätta en siffra på hur mycket biologisk mångfald påverkas används begreppet utrotningstakt. I beräkningen ingår dels hur mycket mark produktionen tar i anspråk per kilo mat, och dels hur många arter som finns på ytan i området, som riskerar att utrotas på grund av markanvändningen. Måttet ger en fingervisning om var produktionen är mer känslig, säger Emma Moberg. 

– Vi importerar ”problemprodukterna”, som kaffe, kakao, olivolja och te från områden där markanvändningen riskerar att göra stor skada. De odlas i områden som är väldigt känsliga och tar mycket jordbruksmark i anspråk. Även till exempel lamm från Nya Zeeland sticker ut när det gäller biologisk mångfald.

Betande djur brukar ju lyftas som något positivt för biologisk mångfald, för att de håller landskapet öppet?

– Vad vi såg här är att vi importerar från länder där det finns en större artrikedom, som Nya Zeeland. Lamm från Sverige har lägre påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen, en lägre risk att utrota arter. Men all produktion påverkar biologisk mångfald på olika sätt.

Metoden som används för att beräkna effekter på den biologiska mångfalden är inte tillräckligt finmaskig för att kunna fånga eventuella positiva effekter av bete. Till exempel skiljer man inte på om betesmarken i fråga sker på åkermark eller naturbetesmark med höga biologiska värden att bevara.

– Det hoppas vi kunna ta med framöver, säger Emma Moberg.

Studien gör inte heller skillnad på ekologisk och konventionell odling. 

Större omställning behövs

Överlag gäller att begränsa kött och mejeriprodukter i kosten för den som vill närma sig de planetära gränserna, enligt Emma Moberg. Men det är inte säkert att en växtbaserad kost lyckas.

När det gäller växthusgasutsläpp har studier av vegansk kost har visat på utsläpp mellan 0,5 och 1 ton koldioxidevkvivalenter per capita, ibland högre, jämfört med gränsen på 0,68 ton. 

– Som produktionsmetoderna ser ut i dag kan det också vara svårt att hålla sig inom de planetära gränserna. Det beror också på vilka produkter som ingår i en vegansk kost. 

Produkter värda att se över på växtsidan är nötter, kaffe, olivolja och choklad.

– Kaffe är ju precis som kött och mejeri en produkt som vi konsumerar jättemycket av, vi ligger i topp i världen. Så där skulle man kunna se över sin konsumtion, säger Emma Moberg.

Hon vill samtidigt inte lägga allt ansvar hos konsumenten.

– Det behövs en större omställning än att jag som ensam konsument väljer att göra en förändring. Men som konsument kan man ju absolut vara med och påverka att en sådan omställning görs.

För att matproducenter ska ställa om kan det behövas statliga stöd eller andra incitament från politikers håll, säger Emma Moberg, som själv forskar på hur klimatskatt kan begränsa framför allt animaliekonsumtion.

– Mycket forskning visar att normer och pris styr konsumtionen. Styrmedel kan få oss att välja bättre. 

Vad äter du själv?

– Jag försöker äta mycket veganskt. Och dricka mindre kaffe.