Allt fler barn kontaktar Barnens rätt i samhället (Bris) med en ihållande oro för klimatkrisen. Många känner sig maktlösa och besvikna på vuxenvärlden, enligt Bris årsrapport för 2019.
”SNÄLLA NÅGON RÄDDA OSS. Jag har blivit jätteorolig för klimatet på senaste tiden och nu har vi börjat prata om det i skolan och det skulle tydligen börja bli värre när jag typ är 50 och jag har ångest för att jag vill liksom leva hela mitt liv och inte dö av klimatet eller nåt sånt och jag vill berätta för mina föräldrar men jag vet inte hur.”
Så skrev ett barn till Bris under 2019, och hen är inte ensam. Många barn upplever en panikartad och ständigt närvarande oro, enligt barnrättsorganisationen, som under fjolåret fått allt fler samtal om klimatkrisen.
Barnen känner maktlöshet, besvikelse över att vuxna inte tagit sitt ansvar, meningslöshet och även ilska och frustration över att de inte blir tagna på allvar, visar Bris årsrapport för 2019.
– För att barn ska känna välbefinnande är framtidstro centralt. Barns oro kring klimatkrisen är befogad. Här räcker det inte att hjälpa barn att hantera sin oro, utan vuxna måste backa upp det med faktiska åtgärder. Bris ser att politiker därför tydligare behöver redovisa vilka åtgärder som tas för att minska effekterna av klimatförändringarna och på riktigt involvera barn i skapandet av ett mer hållbart samhälle, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare i ett pressmeddelande.
I barnens samtal om klimatoro finns ofta symptom på ångest, självdestruktivitet eller sömnsvårigheter. Klimatångesten blir ytterligare en faktor som påverkar barnets mående negativt, snarare än den huvudsakliga faktorn, enligt Bris årsrapport.
Ökad skolsegregation
Under 2019 hade Bris 27 143 kontakter med barn över chatt, mejl och telefon. Det är fler än någonsin, och en ökning med knappt 2 procent jämfört med året inan. De vanligaste skälen att barn kontaktar bris är psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar.
Bris lyfter i sin årsrapport den bristande likvärdigheten i skolan och ökade samhällsklyftor som stora utmaningar när det gäller att ge barn goda livsförutsättningar.
– Sverige är ett bra land för många barn att växa upp i, men inte för alla barn och inte alltid. Att de ekonomiska klyftorna ökar, att Sverige har en växande skolsegregation, och att det stöd och den vård ett barn har tillgång till varierar stort över landet visar på ett samhälle som snarare går i motsatt riktning vad gäller att tillgodose barn sina rättigheter, säger Magnus Jägerskog.
Hållbarhet och barnrätt
FN:s globala mål för hållbar utveckling är den mest ambitiösa agendan som världens länder någonsin antagit. Målen handlar om att verka för hållbarhet på tre stora plan: ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Målen som ska ha uppnåtts inom bara tio år handlar bland annat om att främja fredliga samhällen, att minska våldet, att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla åldrar, att säkra en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet, att utjämna ojämlikhet i samhället, att bekämpa klimatförändringarna och att skapa ett mer inkluderande och representativt beslutsfattande.
För genomförandet av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är det avgörande att barn involveras och görs delaktiga i samhällsförändringarna. Ett samhälle är inte hållbart om inte barn tillåts vara med och påverka det.
Ur Bris årsrapport 2019: Hållbara liv. Om barnets rättigheter, barns uppväxtvillkor och samhällets ansvar
