En journalist begärde att få se kommunens diarium över allmänna handlingar. Under kommunens kontorstid ska det inte finnas några hinder för vem som helst att komma in och titta på diariet. Inga begränsningar. Men på den här kommunen hade man andra idéer. Du har trettio minuter på dig, sa tjänstemännen. Under de trettio minuterna satt de och blängde på honom. Aldrig under sina mer än fyrtio år som journalist hade han varit med om något liknande.

Det är ingen slump att det handlar om en av de skånska kommuner där Sverigedemokraterna styr i olika konstellationer, i det här fallet tillsammans med moderater, kristdemokrater och pensionärspartiet SPI. Samma kommun som riskerar vite för mobbning och trakasserier av kritiska och fackligt aktiva medarbetare, en av de kommuner som köper ut chefer i massor och kräver att barn – från första klass och uppåt – ska klara ett språktest för att få modersmålsundervisning.

Samma kommun där en praoelev beordrades att ta bort bilderna från en egenhändigt skriven artikel till hemsidan. ”Ta bort bilderna, det är utlänningar! Vi ska inte utbilda utlänningar. Cecilia vill ha bort bilderna” sa kommundirektören. Cecilia är kommunstyrelseordförande Cecilia Bladh in Zito (SD). Ja, precis, det handlar om Hörby.

Men de andra blåbruna kommunerna i Sydsverige går samma väg, och hur mycket de styrande partierna än talar om gemenskap, trygghet, yttrandefrihet och laglydighet leder vägen åt alldeles motsatt håll.

En rektor i Skurup fick order om att införa slöjförbud på skolan. Nej, sa rektorn, det kan jag inte göra. Det bryter mot skollagen. Han fick stöd av Skolverket i en artikel, och den artikeln lade han ut på skolans hemsida. Men hans chefer beordrade honom att ta ner den.

Lars Nyström, sverigedemokratisk vice ordförande i kommunstyrelsen, säger till SVT att rektorn förväntas följa kommunens beslut – vill han ändra politiska beslut får han engagera sig politiskt. Samtidigt som skollagen är något man inte behöver följa och inte utan vidare får informera om på skolans hemsida.

Sölvesborg i Blekinge är känt för bibliotekschefen som fick sluta för att hon ville se till att biblioteket hade böcker på flera språk. Ja, och så för de bannlysta regnbågsflaggorna. Dessutom har staden en lång rad tillsynsärenden hos Skolinspektionen, däribland en ”tematisk tillsyn” av modersmålsundervisningen, som i december 2019 inte alls sköttes enligt gällande förordningar.

De kommunala tokerierna i södra Sverige är inga isolerade stolleprov utan en systematisk politik som förhoppningsvis inte är helt förankrad i alla partierna. Det finns moderater och kristdemokrater som förstår bättre. Rektorn i Skurup, Mattias Liedholm som uppmanades att engagera sig politiskt, var en av dem tills i förra veckan, när han lämnade Moderaterna eftersom de medverkar till en ”icke frihetlig politik” i kommunerna.

Har Moderaterna någonsin varit frihetliga? Nja, men de har talat om frihet i alla fall, för inte så länge sedan. Mest var det pengarnas frihet, och den står de kvar vid, men ibland har de haft utrymme för människornas frihet också. Men den har de sålt för de fascistiska sjumilastövlar som Sverigedemokraterna lockar med.

Lagarna som de blåbruna kommunerna tar sig rätten att nonchalera är stiftade just för att vi ska ha gemenskap, trygghet och yttrandefrihet. Ett par sjumilastövlar är säkert bra om man kan gå åt rätt håll i dem. Men de här stövlarna trampar iväg med stora kliv mot ett samhälle där inget av det där har någon plats. Nu om inte förr är det dags att sparka av sig dem.