Personer med nedsatt rörelseförmåga reser mindre kollektivt än andra och en orsak är att tekniska hjälpmedel som ramper inte används. Även busschaufförers bemötande är ett problem, visar forskaren Vanessa Stjernborgs nya studie. ”Tillgången till kollektivtrafik kan innebära skillnaden mellan ett aktivt liv och ett liv i isolering,” säger hon.
I en ny studie har Vanessa Stjernborg, forskare vid Malmö universitet och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, analyserat klagomål som kommit in till Storstockholms lokaltrafik, SL, om tillgänglighetsfrågor.
Enligt studien har det inom kollektivtrafiken bedrivits ett omfattande arbete gällande tillgänglighet med till exempel tekniska lösningar som ramper och möjligheten att sänka bussen med ett knapptryck. Trots det handlar det vanligaste klagomålet om på- och avstigning på bussen – och där beskrivs förarnas bemötande som det största problemet. Enligt klagomålen använder inte vissa förare den utrustning som finns.
Vanessa Stjernborg lyfter fram att personer med funktionsvariationer, till exempel rullstolsanvändare, ofta är extra utsatta, och jämfört med 1998 får i dag drygt 100 000 färre färdtjänst.
– Bemötandet beskrivs leda till känslor av maktlöshet och utsatthet hos flera av de resenärer som lämnat klagomål. I mitt underlag kan jag se hur personer ifrågasätter om deras närvaro ens är önskvärd i kollektivtrafiken. Det kan i slutändan leda till social exkludering, säger Vanessa Stjernborg i ett pressmeddelande.
Hon hänvisar även till internationella studier som visar på hur chaufförers bemötande kan skapa barriärer.
– Ansvaret ligger hos operatörerna som kör bussarna. De måste satsa på utbildning och på att skapa en bättre arbetsmiljö för chaufförerna som ger dem förutsättningar att ta hand om resenärerna, säger Vanessa Stjernborg.
Bland klagomålen finns personer som råkat ut för fallolyckor i samband med att de klivit av bussen. I ett fall fick resenären bli sydd. I ett annat fall ska resenären ha fallit ut på marken och blivit liggandes där, varpå föraren stängt dörrarna och kört iväg. Flertalet uppfattar busschaufförerna som stressade och beskriver att de har blivit utelämnade till andra passagerares medkänsla.
Enligt studien är ett återkommande problem att att vissa chaufförer har uppvisat en nonchalant attityd när resenärer har bett om att de ska sänka bussen eller fälla ut rampen.
Att för snäva tidtabeller skapar stress för chaufförer anser det lokala skyddsombudet för Nobinas förare i Södertälje som i november 2019 återigen anmälde kollektivtrafikoperatören Nobina till Arbetsmiljöverket i en konflikt som pågått sedan 2013. När buss 751 anländer till ändhållplatsen i Hovsjö 07.25 ska chauffören både släppa av och på nya passagerare, kontrollera färdbevis – och avgå samma klockslag.
– Det blir stressigt för våra chaufförer som inte hinner plocka upp resenärer vilket skapar irritation. Det är för tajta tidsscheman vilket gör att chauffören hamnar efter och det skapar stress, säger skyddsombudet Botros Awabdeh till SVT nyheter.
