Just nu pågår en landsomfattande inventering av berguven och hittills tyder rapporteringen på en tillbakagång för en av världens största ugglefåglar. Kraftledningar och miljögifter är misstänkta orsaker.
Berguven häckar i stora delar av Sverige och livnär sig gärna på bland annat råtta, hare och kråkfågel. Efter att ha drabbats hårt av miljögifter som DDT och PCB under 1950- och 60-talen, återhämtade sig populationen och nådde en toppnotering i slutet av 90-talet. En landsomfattande inventering av arten inleddes 2019 och ska fortlöpa under 2020.
Halvvägs in i projektet ser berguven ut att minska kraftigt igen, framför allt i Norrland. Inventeringen samlar in uppgifter från allmänhet och vana fågelskådare som rapporterar när de ser eller hör berguven på en viss plats.
– Jämfört med den senaste inventeringen som genomfördes för tio år sedan, tycks berguven förekomma på färre platser men vad det beror på är fortfarande oklart, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på föreningen BirdLife Sverige.
Han fortsätter:
– Vi försöker ta reda på i vilka miljöer uvarna söker sin föda, för att därigenom finna orsakssamband till minskningen. Tyvärr kan det faktiskt återigen handla om miljögifter.
Något som kan stärka den tesen är att ganska många uvar lever på eller nära soptippar.
– Där finns det mycket råttor, och följaktligen råttgift samt andra farliga ämnen. Bristande födotillgång är en annan potentiell orsak. Men vi vill vara ganska försiktiga, det är teorier som måste beläggas, förklarar Daniel Bengtsson.
Vad man redan vet är att kraftledningar utgör en stor fara för berguven.
– Kraftledningsnätet är den enskilt största dödsorsaken som kommer till vår kännedom. Elnätet är inte säkert för berguvar eller andra stora ugglor och rovfåglar, främst eftersom de gärna sätter sig på transformatorer och kortsluter strömkretsen. Det vore enkelt att isolera dem men kraftbolagen är ofta inte beredda att lägga pengar på detta. Kollisioner med tåg och faktiskt även bilar är andra uppenbara risker, säger Daniel Bengtsson.
Berguven kan häcka inne i städer samt i grus- och bergtäkter, och är på det sättet inte helt beroende av ursprunglig eller vad man kan kalla naturlig miljö. Det handlar i första hand om födotillgång och boplatser är nog inget problem, förklarar Daniel Bengtsson.
– Så länge mat och boplatser finns är fåglar väldigt anpassningsbara. Men födan måste vara hälsogod, så det handlar om att hålla miljön fri från gifter.
Vill du hjälpa till?
På BirdLife Sveriges hemsida finns instruktioner för hur du rapporterar observationer av berguv. Daniel Bengtsson rekommenderar att invänta ”vårkänslor”, då berguven ropar som mest frekvent i skymningen under ljumma vårkvällar.
