Med hjälp av begripligt kommunicerade siffror från forskare och frontpersoner som Greta, blir alltfler medvetna om vårt klimatläge. Även om en och annan ledare i världen har visat sig vara faktaresistent.

En luftburen tur- och returresa mellan våra breddgrader och Thailand ger ungefär två ton av miljöfarligt utsläpp. Per person. Med en sådan resa åker individen upp hela årskvoten av sitt hållbara utsläppsutrymme, enligt till exempel Naturskyddsföreningen.

Järnvägstrafiken står för mindre än en procent av hela transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid, enligt Trafikverket.

Men att skam- och skuldbelägga individens konsumtion och utsläpp; hur rättvist är det? För att nå uppsatta klimatmål behöver politiska makthavare framför allt sätta större press på klimatfientliga branscher och verksamheter. Samtidigt vet vi, genom historien – vad en större grupp individer gör och väljer kan ha en klart kraftfull påverkan.

Vd:n på branschorganisationen för flyget, IATA, har uttalat sig om det vitt spridda begreppet flygskam i Sverige och kallar det för ”det allvarligaste hotet mot flygindustrin.” Flygresorna har minskat med runt 10 procent under förra året. Två procent för utrikes flyg och runt åtta för inrikes,  enligt statistik från Swedavia.

Bidrog ordet flygskam till det här? Inte otroligt. Men begreppet skapades hur som helst inte av någon välbetald reklambyrå med uppdrag för tågnäringen. Nej, det började att dyka upp i till exempel kommentarsfält på sociala medier för ungefär fem år sedan. Och efter att den ideella organisationen Sveriges Konsumenter använde det i ett inlägg på Facebook i slutet av 2017, fick det mer spridning.

SJ fick alltså det guldläget gratis. Istället för flyg vill alltfler personer resa med tåg idag. Under de tre första kvartalen under 2019 ökade antalet resor med SJ med drygt 10 procent och den ökningen ser ut att hålla i sig.

Syre har fått en intervju med SJ:s  affärschef Dan Olofsson på deras huvudkontor, mittemot tågstationen i Stockholms city.

Korkade ni upp champagne här när ordet flygskam snabbt spreds i media?

– Nej, inte riktigt, svarar Dan Olofsson och ler lite.

Varför inte? Er huvudkonkurrent fick plötsligt en rejäl uppförsbacke och ni har fått sälja fler biljetter.

– Jo, men det här är ingen plötslig utveckling för oss. Redan för tjugo år sedan, långt innan begreppet flygskam fanns, märkte vi en uppgång i det lokala tågresandet. Och de senaste fem åren vill alltfler åka tåg längre sträckor, i takt med att klimatfrågan fått mer fokus.

Men för att fler människor ska kunna resa så klimatsmart som möjligt behöver det ju finnas möjligheter till det. Som passande tågförbindelser, till exempel. Hur har ni hängt med i utvecklingen?

– Under hösten 2018 och våren 2019 märkte vi hur intresset för att åka tåg till utlandet på semestern ökade mycket. Ja, vi märkte ett tydligt skifte då genom vår kontakt med till exempel olika grupper för tågresande på sociala medier. Och det fick oss att lägga om vår strategi.

Hur då?

– När den här efterfrågan ökade, behövde vi snabbt rusta upp våra nattåg och köpa in fler snabbtåg. I år kommer till exempel en uppgraderad version av X 2000. Vi har också sett till att turerna till Köpenhamn passar bättre med tåg som fortsätter ner genom Europa. Och vi är igång med att utveckla digitala kanaler för utlandsbokning av tågbiljetter.

Det här med att utveckla kanaler för utlandsbokning… varför har ni inte gjort det tidigare? I vår så digitalt präglade och globala värld?

– Vi har varit dåliga på digital utveckling tidigare men nu är vi riktigt bra på det.

Så vad har ni gjort?

– En rejäl uppryckning, internt som externt. När det gäller utlandsbokning utvecklar vi nu ett system där du ska kunna gå in på SJ:s hemsida och köpa en biljett till din slutdestination utomlands. Det här utvecklar vi steg för steg och i samverkan med ett antal operatörer i olika länder. Det krävs en hel del jobb för att få det att fungera över lands- som systemgränser. Först ut är Tyskland och Danmark.

När kan jag köpa en tågbiljett hela vägen till Hamburg via SJ?

– Vi lanserar tjänsten i vår men har inte satt något datum ännu.

En varm dag i somras åkte jag från Köpenhamn till Stockholm. Då var SJ:s kommunikation inte på topp. Passagerare larmade om att flera toaletter var avstängda på tåget och tågvärdar verkade inte ha fått någon information. Det blev tågbyte, med fler passagerare än sittplatser och en rejäl försening.

– Vi har utvecklat ett digitalt system sedan några år tillbaka där alla som jobbar och även våra kunder snabbt ska kunna få information och koll på läget. Det brukar fungera men det är ju verkligen inte bra när det inte gör det.

Problem med smutsiga och illa fungerande tågtoaletter. Brist på information. Och så förseningar. Det går att läsa mycket om det i nyhetsmedia och på sociala medier. Vi börjar med toalettläget. Hur ska ni förbättra det?

– Det är så klart viktigt att toaletterna är i bra skick. Vi har interna och digitala rutiner för att rapportera om städning och vad som behöver åtgärdas. Men det är ett område där vi kan bli bättre och vi har ett pågående projekt nu för att se till att det snart blir så. De nya tågens toaletter är mer lättstädade och ska signalera digitalt till personalen om det till exempel blir stopp i toaletten eller vattnet är slut.

Då går vi in på området tågförseningar. Det finns personer som säger att de inte vågar ta tåget när de behöver vara framme en viss tid.

– Men det finns statistik som visar att vi har haft en hög punktlighet under de senaste åren och att flyget oftare har förseningar. 9 av 10 SJ-tåg var i tid under 2019. Det är den bästa punktlighet vi uppnått sedan nuvarande sätt att mäta infördes 2013. Men det är som att det finns en mer allmänt utbredd acceptans för att ett flygplan varken går eller kommer fram i tid.

Tågförseningar i samband med signalfel har vi kunnat läsa en hel del om.

– När det blir förseningar handlar det oftast om brister i infrastrukturen. Sverige behöver nya spår och en upprustning av hela järnvägsnätet. Men med våra nya tåg som kommer i drift i år och under de närmaste åren, finns det intelligenta system som kan larma innan en avvikelse har blivit till ett konkret problem. Som till exempel när det finns risk för att ett spårfel kan uppstå.

Hur ska ni motverka brist på information för passagerare vid till exempel förseningar?

– Vi ska ta hand om våra kunder bättre. Vi kommer att ha mer personal på olika stationer som kan svara på frågor om  till exempel avgångar. Vi har också  ett redan igångsatt  samarbete med till exempel Pressbyrån där de hjälper oss med att sälja biljetter till tågen.

Hur ska passagerare få mer digital information?

– I våra nya tåg kommer det att finnas digitala skärmar som resenärer i vagnarna lätt kan se och där information om ändringar och avvikelser ska komma upp. Vi utvecklar också löpande vårt system med kommunikation till våra kunders mobiltelefoner och kan nu få ut ny information direkt till deras digitala biljetter.

När kan de åtgärder som ännu inte är på plats vara det?

– De första nya X 2000-tågen börjar rulla innan sommaren men sträckor och datum är inte satta ännu. Bättre fungerande rutiner för städning och tillsyn av toaletter kommer successivt under året.

Vad betyder Tysklands stora tågsatsning på 900 miljarder kronor för Sverige?

– Det som Tyskland gör påverkar förhoppningsvis våra politiker att satsa mer på järnvägen. Det är trångt på spåren med flera aktörer än SJ och vi behöver en upprustad och utbyggd järnväg för höghastighetståg. Då kan tågresan mellan till exempel Norrköping och Stockholm ta ungefär lika lång tid som mellan Täby och Stockholms city. Det gör att människor lättare kan bo kvar ute i landet och jobbpendla istället.

Men det finns forskare som lyfter fram så kallade magnettåg för att de går dubbelt så snabbt som höghastighetståg och lär kosta hälften så mycket?

– Magnettåg kräver en annan teknik och ett annat spårsystem som bara finns i på några få platser i till exempel Kina. Skulle vi satsa på det, behöver vi bygga nytt från grunden. Och det tar både längre tid och kostar mer att få på plats än höghastighetståg här.

Sänkt skatt på biljettpriser som i Tyskland, är det något för Sverige?

– Vi tror mer på fler spår och snabbare tåg. Då kommer fler att åka och vi kan sänka priset genom det.

Tåg med gym. Disco- och spatåg. Tåg med konferensrum. Är det något som vi får se i framtiden?

– Vi har redan testat till exempel discotåg och konferensrum ombord. Och en del resenärer har haft tillgång till massör. Men ska vi bygga om vagnar för något ändamål, då måste vi veta att vi får täckning för våra utgifter. Vi kommer därför istället att satsa mer på individuella behov.

Dan Olofsson förklarar vad han menar:

– Vår planering ligger så långt som 20 år fram i tiden. Och vi går mot att fokusera mer på vad just du vill och behöver göra när du åker tåg med oss. Det ska du få ange när du bokar resan. Du kanske vill vara med på videokonferens. Eller kunna jobba och ringa ostört. Det är exempel på vad framtidens vagnar kan ge möjlighet till.