Fossilindustrins utsläpp av metangas underskattas grovt. Det visar en ny studie som skulle kunna förklara varför utsläppen av den kraftiga växthusgasen ökat lavinartat sedan förindustriell tid.
Näst efter koldioxid är metan den växthusgas som har störst klimatpåverkan. Länge fick rapande kor agera primär syndabock men metangas har flera källor; den sipprar ut från jordens inre genom lervulkaner och den frigörs vid utvinning av fossila bränslen, till exempel i kolgruvor. De senaste åren har gas- och oljeindustrins utsläpp av metan fått mer uppmärksamhet, bland annat vid så kallad fracking, och frågan om hur stora andelar av metanutsläppen som är geologiska eller stammar från jordbruk eller industri har diskuterats flitigt.
En amerikansk studie som i veckan publicerades i Nature har uppmätt halterna av metangas i luft som bevarats i gamla iskärnor och kommit fram till att dessa är mycket lägre än vad som tidigare antagits. Det innebär att de utsläpp som tillkommit för mänsklig hand har underskattats med mellan 25 och 40 procent. Lena Höglund Isaksson, som är forskare i klimatpolitik vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys i Wien, tycker att resultaten är intressanta.
– De kommer ju fram till att metanhalten från naturliga källor verkar ha varit väldigt, väldigt låg innan människor började industrialisera. Det innebär att metanhalten som man nu mäter i atmosfären måste komma någon annanstans ifrån, det vill säga från mänskliga källor.
Lena Höglund Isaksson och hennes forskarkollegor på det här området har länge misstänkt att utsläppen från gas- och oljeindustrin är större än vad man hittills har utgått ifrån. Till skillnad från koldioxid frigörs metan inte vid förbränning utan vid själva utvinningen, via läckage och ventilering. Metan finns kvar i atmosfären ungefär tio år innan det bryts ned. Koldioxid har i jämförelse en relativt låg uppvärmningseffekt men stannar i atmosfären i tusentals år. Över en period på hundra år bidrar metan med ungefär 25 procent till den globala uppvärmningen medan den över tjugo år utgör närmare hälften av växthusgaserna.
– Metan är alltså väldigt bidragande till uppvärmningen på kort sikt, men det innebär också att om man gör någonting åt metanet snabbt så får man också ned uppvärmningseffekten snabbt. Det finns väldigt mycket ny teknik, men det kostar såklart att installera, säger Lena Höglund Isaksson.
