De kommande åren kommer världen se allt större flyktingströmmar på grund av klimatet. Röster höjs om att det kan leda till stora geopolitiska konflikter – men få länder vill ta ansvar för de som tvingas från sina hem på grund av klimatkrisen.
I snitt har 26,4 miljoner människor om året tvingats fly från sina hem på grund av översvämningar, stormar, jordbävningar och torka sedan 2008, enligt EU-parlamentets siffror. I dokumentet noterade de också att det ökat år för år och att det i framtiden sannolikt kommer bli allt vanligare, rapporterar Euronews.
Tyskland har tydligt sagt att de inte kommer erkänna klimat som en anledning att bevilja någon skydd. I ett uttalande står det enligt Euronews att:
”Den federala regeringen planerar inte att erkänna ’flykten från klimatförhållanden och förändringar’ som en anledning till att bevilja asyl och göra lagändringar. […] Människor i tredje länder som lämnar sina hem enbart på grund av de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna är inte flyktingar enligt Genevekonventionen och nuvarande internationell lag.”
Den internationella migrationsorganisationen IOM noterar att det är svårt att exakt definiera vem som är klimatflykting och varför personen flyr:
”Migration på grund av miljön kan ta många former: ibland är den tvingad, ibland frivillig, ofta befinner den sig någonstans i en gråzon däremellan”, skriver IOM i en rapport om klimatrelaterad migration.
Enligt IOM finns det risker med att erkänna klimat som skyddsgrund då det kan försvaga flyktingstatusen och vad den innebär för de som omfattas. Organisationen Environmental justice foundation menar å andra sidan att klimatflyktingar måste erkännas och att den kommande massflykten från klimatkrisen kan komma ha stora geopolitiska konsekvenser. Flera utvecklingsländer som är drabbade av klimatkrisen har bett EU om hjälp – men ännu utan gehör, rapporterar Euronews.
FN öppnar upp för klimatflyktingar
Enligt en dom från FN tidigare i år är det olagligt att skicka någon tillbaka till förhållanden som på grund av klimatkrisen utgör en direkt livsfara. Uttalandet följde på ett fall med en man som sökt asyl i Nya Zeeland på grund av att den ö han kommer från i Stilla havet är svårt drabbad av klimatkrisen.
Mannen i det aktuella fallet nekades skydd, då hans situation inte ansågs livshotande av varken FN eller Nya Zeeland. FN:s uttalande efter domen anses ändå vara något av en brytpunkt, samtidigt som den också kritiserats för att vara tandlös.
