Skogar med höga naturvärden måste skyddas och kalhyggesbruket fasas ut. Det skriver företrädare för 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett upprop till regering, riksdag och myndigheter. I EU:s habitatdirektiv rapporteras att 14 av 15 skogliga naturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. När livsmiljöer som förekommer i framför allt äldre skog försvinner drabbar det många arter som redan är hotade.

– Det står inte bra till med den biologiska mångfalden i världen, det vet vi utifrån flera rapporter. Sverige har en del gammal skog kvar och särskilt ur ett europeiskt perspektiv så har vi ett ansvar att ta hand om dem, säger Julian Klein från organisationen Skydda skogen.

Det är inte bara avverkning av urskogsartade skogar som är problematiskt utan också hur så kallade primärskogar hanteras, det vill säga skog som aldrig tidigare har kalavverkats. Även klimatförändringarnas påverkan måste beaktas.

– Ju mer komplext ett ekosystem är, desto bättre kan det stå emot sådana förändringar. I fråga om skogsbruket skulle man kunna gå över till kalhyggesfritt skogsbruk, för det tar cirka 30 år för skogen att binda de utsläpp som uppstår bara på grund av att en yta blir kal. Vi har inte den tiden.

Ett skogsområde med höga naturvärden kallas nyckelbiotop och för att få avverka i en sådan krävs samråd med Skogsstyrelsen. Nyligen beslutade regeringen att dra tillbaka uppdraget om en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper, vilket innebär att Skogsstyrelsen kommer att upphöra med registrering av nyckelbiotoper senast sista december i år.

Intensifierat skogsbruk

Myndigheten släppte nyligen en rapport som innehåller förslag för ett intensifierat skogsbruk.  Uppropet nämner ökad avverkning, dikesrensning och en ökad andel trädplantager som exempel på åtgärder som kommer att påverka skogen negativt. Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist tycker dock att det är en ensidig och trist beskrivning av rapporten. 

– I rapporten listar vi 88 åtgärder som kan öka tillväxten i skogen inom ramen för skogspolitikens mål. En bärande tanke är att arbeta mot de jämställda målen och därför är också behovet av aktiva naturvårdsåtgärder viktigt. Det gäller även den areal som nyttjas för skogsbruk i syfte att förstärka mångfald på alla områden, inte bara i områden som avsatts för naturvårdsändamål.  

Att ökad användning av trä motverkar klimatförändringar är ett flitigt använt argument, men enligt Julian Klein är det en fråga om tidsperspektiv.

– Då talar vi om en tidsperiod på 200 eller 300 år. Att skog försvinner, blir konsumtionsprodukter, går upp i luften som koldioxid efter användning och sedan blir skog igen låter fint och man skulle gärna vilja köpa argumentet, men detta sker inte inom några år utan hundratals år. På kort sikt vore det bättre om så mycket som möjligt av skogen står kvar och tar upp koldioxid istället. Man borde anpassa skogsbruksåtgärderna så att man maximerar klimatnytta på kort sikt och inte bara lång sikt. Man ska satsa på byggmaterial från skogen och inte kaffekoppar, eller ännu värre biobränslen.

Roten till problemet är våra konsumtionsvanor, menar Julian Klein.

– Det går inte att bara gå fritt fram i skogen och tänka att vi behöver de här resurserna för annars skulle vi behöva använda plast, och samtidigt inte säga ett enda ord om att minska konsumtionen av papper. Att skogsindustrierna investerar i recycling är mycket viktigare än att gå in och avverka skog. Nu råder en obalans och det är politikernas uppgift att åtgärda den. 

Sverige missar mål

Nyligen beslutade Europeiska kommissionen att vidta rättsliga åtgärder mot Rumänien för olaglig avverkning av urskog. Avverkningen strider mot EU:s habitatdirektiv som ska säkerställa den biologiska mångfalden. 

Inte heller Sverige når upp till de mål som formuleras i direktiven. Med anledning av detta formulerar uppropet ett antal krav, bland annat att nyckelbiotoper fortsätter att registreras, att skogsbruksåtgärder stoppas i alla skogar med höga naturvärden och att Sveriges största skogsägare, Sveaskog, ges ändrade ägardirektiv där avkastningskraven sänks. Man vill också att anslaget till skydd av skog höjs till 5 miljarder kronor per år och att kalavverkningar fasas ut och ersätts med hyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.

I riksdagen hölls i veckan ett seminarium om skogsskydd initierat av miljöpartisten Rebecka Le Moine, medan moderaternas landsbygdspolitiske talesman John Widegren idag gick ut med ståndpunkten att om ny skog ska bevaras bör skyddad skog i exempelvis reservat få avverkas. Tidningen ATL, Lantbrukets affärstidning, publicerade igår en intervju med forskaren Fulvio di Fulvio som argumenterar för att nya metoder att bruka skogen kan behövas, “metoder som värnar om flera nyttor samtidigt och som inte fokuserar på virkesproduktion”.

– Vi har andra angelägenheter än produktion nu för tiden, vi måste mildra klimatförändringarna. Och vi har stora behov att klara kraven på biodiversitet. Så det är relevant att införa alternativ skogsskötsel som har andra mål än produktion, sa han till tidningen.

Tillsammans med uppropet kanske tecken på att frågan klättrar uppåt på dagordningen. Bland de undertecknande organisationerna från Sverige finns bland annat Skydda skogen, Greenpeace Sverige, Jordens vänner och Fältbiologerna och bland de internationella organisationerna återfinns bland annat Friends of the earth Europe, Biofuelwatch och Australian forests and climate alliance.