Uppdrag Gransknings reportage om Arlagården borde ha gett upphov till större diskussioner. Magra och smutsiga kor som vadar i urin och avföring borde leda till ett ifrågasättande av människans makt över djuren och om vi behöver komjölk. I Uppdrag Granskning stannade det tyvärr vid att det var ett enskilt fall av vanvård som stod i kontrast mot Arlas reklam för Bregottfabriken.

Bortom allmänhetens blickar befinner sig drygt 300 000 mjölkkor och deras kalvar instängda i alltmer högteknologiska ladugårdar. Inte ens på sommaren får tjurkalvar känna Bregottreklamens gröna gräs under klövarna innan de skickas till slakt bara något år gamla. Bregottreklamen är en modern fabel. Den berättar inget om hur svenska kor i mjölkproduktion faktiskt har det, utan speglar kanske mest hur svenska konsumenter fantiserar om att kor ska ha det. Kulturskribenten Amelie Björck har träffande kallat Bregottreklamen för ett ”återförtrollat rum”.

I verkligheten tas kalven från kon direkt efter födseln och hålls isolerad i en box i upp till åtta veckor. Under den tiden kan kalven varken skutta eller leka med andra kalvar. Även om kon bara varit med kalven i några minuter innan separationen ropar hon efter kalven. Ibland höjs ett varnande finger för att läsa in mänskliga känslor hos djur, men förtvivlan över att ha blivit fråntagen en baby är inte unikt mänsklig.

Frågan vi borde ställa oss vid kosläpp är varför kor blir galna av glädje över frihet. Det nedslående svaret är att kor hålls inomhus större delen av sina liv, trots den svenska betesrätten. Kor som producerar mjölk behöver kunna mjölkas även på sommaren, därför får utevistelsen begränsas till  sex timmar per dygn. För att hålla igång mjölkproduktionen hålls kor lakterande större delen av sina liv. Därmed kan de också lagligen hållas inomhus över 90 procent av livet.

Vi verkar vilja bli lurade av Bregottreklamens sagor. Till och med den kritiskt granskande reportern på Uppdrag granskning hade köpt sagan när han kommenterade Bregottreklamen med orden ”Ja, det är den här bilden som Arla visar upp av hur svenska mjölkkor har det. Och den stämmer säkert med dom allra flesta av deras gårdar. Men vi har fått tillgång till filmer, bilder och vittnesmål som rör den här gården. Och där är en verklighet som är en helt annan än den som Arla visar upp i sin marknadsföring.”

Det blev Joaquin Phoenix som, efter att han tagit emot Oscarsstatyetten, höll ett tal från scenen som tog upp just den frågeställning som också borde ha följt på granskningen av Arlagården, nämligen om vårt utnyttjande av kor och andra djur. Om hur kor insemineras för att föda kalv på kalv bara för att vi ska kunna hälla mjölk på frukostflingorna. Phoenix sa att han ser rättvisa som den gemensamma nämnaren i alla kamper som förs oavsett om kampen är emot idén om att en nation, ett folk, ett kön, eller en art har rätt att dominera och härska över andra.