I dagens slit och släng-samhälle köper vi mer kläder än någonsin förut men använder dem under kortare tid än förr. I Sverige köper den genomsnittliga konsumenten 13,5 kilo kläder om året, skriver DN. Under tillverkningen sker den största klimatpåverkan, vilket betyder att ju längre ett plagg används, desto bättre är det för miljö och klimatet.

DN har pratat med miljöforskaren Sandra Roos, som i en rapport 2018 konstaterade att 79 procent av plaggens klimatpåverkan sker under tillverkningsprocessen.

– Det går åt massor av fossilt bränsle i tillverkningen av kläder, inte minst när man väver och färgar. Då går det åt stora mängder energi till vävmaskinerna och färgbaden, säger Sandra Roos, som nu forskar på forskningsinstitutet Rise, till DN.

Nästan alla textilier som säljs i Sverige är tillverkade i Asien. El, blekmedel, extremt stor åtgång av vatten och  ytbehandlingar kräver både resurser och kan innehålla farliga ämnen. Naturskyddsföreningen påpekar också att tillverkningsprocessen kan innebära an hälsorisk för arbetarna, och skriver att det i snitt går åt 1,5 – 6,9 kg kemikalier per kilo tyg.

Plastiga tryck, något som är vanligt på sportkläder från flera olika märken, innehåller ofta plastisolfärg (PVC) och bör undvikas. Likaså många vattenavvisande impregneringar som kan innehålla högflourerade PFAS-ämnen.

Sandra Roos säger till DN att det absolut viktigaste för en mer hållbar, eller mindre ohållbar, klädkonsumtion är att tänka på varans livslängd och använda plagg så länge det går. Att tvätta fulla maskiner är bättre än att tvätta halvfulla för den som vill undvika onödigt slitage.

Konventionell bomull är en av de mest klimatvidriga materialen, enligt både miljöforskaren Sandra Roos och Naturskyddsföreningen. Linne är ur klimatsynpunkt ett mycket bättre och mer slitstarkt alternativ.