Antalet tonåringar med flicka som juridiskt kön som diagnostiseras med könsdysfori har ökat med närmare 1 500 procent sedan 2008, och personer som får diagnosen har ofta även andra psykiatriska diagnoser som autism och depression. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen presenterade i dag.
Könsdysfori är när du känner att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet och att det innebär ett lidande för dig. Sedan millennieskiftet har antalet personer som fått diagnosen könsdysfori ökat i Sverige.
– Ja, att ökningen är tydlig råder inget tvivel om, däremot vet vi inte vad ökningen beror på, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
År 2018 var det totalt knappt 6 000 personer som hade någon könsdysforidiagnos i Sverige.
Socialstyrelsen ger råd i nytt material
I februari lanserade Socialstyrelsen informationsmaterial för personer med könsdysfori och för dem som möter personer med könsdysfori i arbetet till exempel primärvård, elevhälsa och ungdomsmottagningar.
Myndigheten pekar ut att det är särskilt viktigt att bemöta personen på ett respektfullt sätt, och att remittera den som vill komma till utredning vidare till något av specialistteamen i landet.
År 2018 lade regeringen fram ett förslag på ny lagstiftning för unga transpersoner, där bland annat kirurgiska ingrepp i underlivet tillåts före 18 års ålder i vissa fall. Men efter hård kritik från Statens medicinsk-etiska råd, Smer, och Karolinska universitetssjukhuset beslutades att utreda vidare.
I förra veckan anordnade Barnombudsmannen och Smer ett seminarium om vård av barn och unga med könsdyfori. Moderator var Sofia Nilsson (C), riksdagspolitiker och ledamot i Smer.
– Vi har en stor grupp unga med könsdysfori som mår dåligt och inte kan vänta på hjälp utan behöver den nu, det ligger i den ena vågskålen. I den andra vågskålen ligger att vården måste bygga på kunskap och evidens och vara patientsäker, säger hon till Vårdförbundets medlemstidning Vårdfokus.
Kommunikation och vård efter behov
Under seminariet berättade Mayson Joacimsbarn Persson, vice ordförande för RFSL ungdom, och Therese Fredros, styrelseledamot för Transammans, om sina medlemmars erfarenheter av vården.
De lyfte fram vikten av kortare väntetider för att få remiss, jämlik vård över landet och vård som ser till varje person. Deras argument för att ge unga könsbekräftande behandling som delvis är irreversibel var att även oönskad pubertet är oåterkallelig och upplevs skrämmande.
Enligt Mayson Joacimsbarn Persson behövs kunskapssatsningar.
– Kommunikation och vård efter behov måste bli standard även inom den könsbekräftande vården, säger hen till Vårdfokus.
Fakta: Könsdysfori
Antalet personer som fått någon könsdysforidiagnos har ökat kraftigt, särskilt bland barn och unga, mer bland personer med registrerat kön flicka än pojke.
Antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori bland personer med registrerat kön flicka i åldern 13-17 år har ökat med närmare 1 500 procent sedan 2008.
Antalet personer med diagnosen könsdysfori bland unga med registrerat kön man i åldern 18-24 år ökade med 400 procent under samma period.
Män som diagnostiserats med könsdysfori hade 4,9 gånger högre risk att dö i självmord än befolkningen i övrigt. För kvinnor var andelen 13,7 gånger.
Personer med andra psykiatriska diagnoser än könsdysfori hade generellt ännu högre risk för suicid.
Källa: Socialstyrelsen
