Striden om EU:s framtida budget är i full gång. Trycket på Sverige att betala mer ökar. ”Det finns gränser även för oss”, säger statsminister Stefan Löfven (S).
EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har kallat till ett extra toppmöte om drygt två veckor. Han vill försöka få till en uppgörelse om nästa långtidsbudget för 2021–2027.
Men EU-länderna står minst sagt långt ifrån varandra.
– Jag tror att vi står för långt ifrån varandra i dagsläget, säger statsminister Stefan Löfven om möjligheterna att komma överens på toppmötet.
Lång rad möten
För att hitta en kompromiss har Michel därför rena speed-dejtningen med EU:s stats- och regeringschefer den här veckan. Totalt 16 stats- och regeringschefer är inbokade.
– Det finns ingen anledning att dra ut på förhandlingen, men det är viktigare att ha tid på sig för att göra det rätt än att göra något hastigt, säger Löfven till journalister efter sitt möte med Michel.
Sverige hör till en liten grupp länder med Nederländerna, Danmark och Österrike, som strider för att hålla nere budgeten kring motsvarande 1 procent av EU-ländernas gemensamma nationalinkomster, BNI. EU-kommissionens förslag ligger på 1,11 procent, medan Finland, som tidigare ordförandeland i ministerrådet, föreslagit en kompromiss på 1,07 procent.
Dyrare EU-avgift
Skillnaderna kan tyckas små, men för den svenska EU-avgiften innebär kommissionens förslag en höjning med flera miljarder kronor varje år.
– Det finns en gräns för oss. Vi har också åtaganden hemma som måste klaras av, säger Löfven.
Det gäller att hålla nere budgeten, och därmed den svenska avgiften.
En viktig punkt för den svenska regeringen är att försöka behålla de ”rabatter” som Sverige i dag har på EU-avgiften, som en kompensation för att Sverige betalar en relativt hög avgift.
Enligt Löfven har ännu inga positionsförflyttningar skett inför toppmötet den 20 februari. Inte heller i Sveriges position.
– Det är klart att de hade kanske hellre sett ett annat svar, säger Löfven om att han höll fast vid den budgetrestriktiva linjen i mötet med Michel.
Starkt motstånd
När EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn besökte Stockholm häromveckan uppgav han att runt 20 av de 27 medlemsländerna står bakom kommissionens förslag, och ett fåtal länder anser att budgeten behöver öka ännu mer.
När Storbritannien lämnar EU uppstår ett stort hål i budgeten. Den svenska regeringen anser att EU då måste rätta mun efter matsäcken och skära ned eller omprioritera utgifter. Andra länder anser dock att mer pengar måste till om EU ska klara sin höjda ambitionsnivå, bland annat inom klimatpolitiken.
