Tack vare en jordreform har kvinnor i nordöstra Brasilien nu egna grönsaksodlingar som både gett dem inkomster och en stärkt ställning gentemot männen.
I byn Primeiro do Maio i nordöstra Brasilien lever 65 familjer som tidigare inte hade några egna jordar att bruka.
– Den här grönsaksodlingen har förändrat mitt liv, säger Rita Alexandre da Silva från Primeiro do Maio.
År 1999 fick de tidigare jordlösa byborna tillgång till marker att bruka och ett par år senare bildade byns kvinnor en egen jordbruksförening som även syftade till att bryta den rådande maktordningen.
– Tidigare fick jag inte bege mig ut själv, eller åka in till stan. Men tack vare trädgården kunde jag börja resa in till stan för att sälja våra produkter på marknaden – trots att min man och äldste son var emot det, berättar Rita Alexandre da Silva för IPS.
Hon berättar att hennes man dock kom att ändra uppfattning, efter att han blivit sjuk och det blev hon som drog in pengar till familjen.
– Numera har även min gifte son en annan uppfattning, säger hon.
Rita Alexandre da Silva, 60, har tre vuxna barn och arbetar tillsammans med en grupp andra kvinnor i byn med att odla många olika sorters grönsaker som de sedan säljer på marknaden i den närmsta staden, Caraubas.
– Varje lördag går vi upp klockan två på morgonen för att resa till marknaden, berättar fyrabarnsmamman Antonia Damiana da Silva, 41.
Men hon klagar inte på de tidiga morgnarna.
– Våra liv har blivit bättre – vi äter det vi själva odlar – utan några giftiga kemikalier. Dessutom är vi friare som individer, vi bestämmer över oss själva, säger Antonia Damiana da Silva.
Byn bildades av jordlösa familjer som bodde i närheten och beslutade sig för att ockupera den då obrukade jorden i byn. Det första försöket att ta över marken slutade redan efter 18 dagar, då markägaren lyckades vräka dem. Två år senare, 1999, fick dock familjerna tillgång till marken efter en jordreform.
Primeiro do Maio är en av flera byar i Brasilien som byggts upp långt ut på landsbygden. De ingår i myndigheternas jordreformprogram, där människor som tidigare var jordlösa erbjudits möjligheten att bruka jordar, men också fått tillgång till bland annat skolor, sjukvård och i vissa fall egna avloppssystem.
Regionen runt Primeiro do Maio har varit drabbad av en långvarig torka. Byn framstår nästan som en oas i den torra omgivningen med de gröna träd och trädgårdar som finns här.
Torkan har inneburit att traditionella grödor som majs och bönor inte har kunnat skördas från fälten – men byns grönsaksträdgård är fortfarande produktiv. Här sköts bevattningen med hjälp av en brunn och odlingarna är ekologiska.
Byn får även stöd och hjälp av den kristna organisationen Diakonia, som är mycket aktiv i nordöstra Brasilien.
Trädgården i byn har byggts upp enligt en modell som förts fram av nätverket ASA, som består av ett stort antal olika organisationer i nordöstra Brasilien. Alternativa metoder används för att hjälpa fattiga bönder i avlägsna byar att klara sig i den torra regionen.
Det pågår även flera andra satsningar för att förbättra livet för invånarna i Primeiro do Maio. Antonia Damiana da Silva visar bland annat upp en behållare som gör det möjligt för henne att producera gas med hjälp av gödsel från boskap, en teknik som även används av många andra i byn. Dessutom kan hon med hjälp av ett antal filter rena avfallsvattnet från sitt hem, så att det sedan kan användas till att bevattna trädgården och en fruktodling. Hon föder även upp fisk för egen konsumtion i en liten damm.
Vid sidan av odlingarna mottar familjerna i Primeiro do Maio även mindre bidrag via det sociala programmet Bolsa Familia, som är inriktat på att hjälpa de allra fattigaste av landets 202 miljoner invånare.
