Enligt det klimatmål som riksdagen klubbade 2017 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll senast 2045. Enligt målet räcker det att minska utsläppen med 85 procent jämfört med nivån 1990. De resterande 15 procenten ska hanteras med så kallade kompletterande åtgärder, vilket innebär att koldioxid plockas ut ur atmosfären på olika sätt.

Lite förenklat handlar det om tre metoder: att stärka naturens förmåga att binda mer koldioxid i mark, vatten och växtlighet, att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av biobränslen samt utsläppsminskande åtgärder i andra länder.

Den utredning som presenteras i eftermiddag ska även beskriva något som kallas för ”övriga tekniska åtgärder”. Det kan vara lösningar som fortfarande befinner sig på planeringsstadiet. Men enligt direktivet får det inte handla om så kallad ”geo engingering”, där man exempelvis försöker minska solens instrålning genom att skicka upp skuggande kemikalier i atmosfären.

Utredningen har letts av Åsa-Britt Karlsson, som är generaldirektör för Statens geotekniska institut. I nuläget vill gruppen inte avslöja några detaljer om vad de har kommit fram till.

– Arbetet har flutit på bra. Vi har haft en rekordstor expertgrupp, med 34 experter som representerar hela samhället. Alla har olika åsikter, men det har varit bra arbetsklimat, säger Monica Daoson som är huvudsekreterare i Klimatpolitiska vägvalsutredningen.