Startsida - Nyheter

Zoom

På liv och död – konflikten kring rävjakten fortsätter

Rävjakt med hundar förbjöds i stora delar av Storbritannien 2004.

Rävar slits i stycken, människor förolyckas, brott begås och traditioner hålls fast vid. Trots ett 15-årigt förbud fortsätter den engelska rävjakten – samt konflikten kring den. Och i grannlandet Irland är jakten fortfarande laglig.

En man har ena handen för sitt ansikte och springer mot en bil. Den andra håller han hårt om en mjuk och hängande kropp. När han kommer ikapp lyfter han den döda räven i svansen och slår den upprepade gånger mot bilrutan. En del från bilen går sönder och faller till marken samtidigt som mannen släpper rävens kropp som flyger över vindrutan. Filmklippet, på en man som bankar en död räv mot en grupp djurrättsaktivisters bil, spred sig snabbt på sociala medier efter att det publicerades den 26 december 2019.

Upprinnelsen till den konfrontativa situationen är den rävjakt som har pågått i Storbritannien sedan 1500-talet. En tradition där jägare, ofta klädda i röda rockar, rider på hästar och låter en flock av hundar söka upp och jaga rävarna. När hundarna kommer ikapp biter de ihjäl räven medan jägarna tittar på.

Den engelska rävjakten har länge kritiserats, och så kallade jaktsabotörer har i åratal på olika sätt försökt störa jakten – en konflikt som flera gånger har lett till att människor, från båda sidor, har dött: 1991 blev en jaktsabotör överkörd av en jaktbil, 1996 avled en 15-årig sabotör efter att ha blivit påkörd och 2009 dödades en jaktsupporter av en gyrokopter.

Efter hårt kampanjarbete av djurskydds- och djurrättsorganisationer kom 2004 ett förbud mot jakt med hundar i England, Wales och Skottland. Trots det har den traditionella rävjakten fortsatt på grund av kryphål i lagen.

Därför har även protesterna, och konflikterna, fortsatt.

"Stoppa rävjakten en gång för alla"

Den brittiska tevepersonligheten Chris Packham är en av dem som i dag försöker stoppa den brittiska rävjakten. Den 30 december lade han upp en film på twitter där han står i sin trädgård och visar upp en död räv som någon har lämnat på hans uppfart.

– Det verkar som att om du står upp för rävarna straffas du av de människor som fortfarande tycker att det är en bra idé att döda dem, säger Chris Packham i filmen.

I klippet kan man se ett märke runt rävens kropp, någonting som Packham menar är en skada från en snara. Han avslutar med att säga att han har kontaktat polisen och att det är dags att stoppa rävjakten:

– Skulle det inte vara bra om vi bara kunde stoppa den här rävjakten en gång för alla? Den är olaglig, men fortsätter ändå. När du arbetar mot den händer obehagliga saker som detta. Det är dags att vi lägger av med det här, och blir ett mer civiliserat samhälle. Det är 2000-talet vi lever i.

Den traditionella rävjakten är förbjuden i stora delar av Storbritannien, ett förbud som inte helt har kunnat få stopp på jakten. Foto: AP Photo/Kerstin Joensson

Lagligt på Irland

På Irland är rävjakt med hundar fortfarande lagligt. Statistik från det tyska jägareförbundet visar att Irland är det land med flest jägare per invånare, 72,8 per 1 000 invånare. Därefter kommer Finland med 55,6 och Cypern med 52,3.

Att människor samlas för att försöka störa den irländska jakten har varit vanligt sedan 1980-talet, men det var först förra året som Hunt saboteurs association bildades som organisation på Irland. Organisationen finns i många länder, men har sitt ursprung i Storbritannien där den startade i början av 60-talet. I Sverige bildades Hunt saboteurs år 2017. Den svenska gruppens aktioner och konfrontationer med jägare har flera gånger uppmärksammats i medierna sedan dess, till exempel när bråk utbröt under en harjakt i Landskrona och när en aktivist sade att han blivit slagen i huvudet med ett järnrör under vargjakten i Kölsta. Hunt saboteurs är emot alla former av jakt.

I början av januari 2020 åkte en grupp av svenska aktivister från Hunt saboteurs till Limerick på Irland, för att hjälpa jaktsabotörerna där att störa rävjakten. Syre har pratat med en av dem, som berättar hur aktivisterna delade in sig i grupper för att snabbare kunna lokalisera jakten.

– Vi letar efter hästtransporterna, lyssnar efter hundarna och de horn som jägarna blåser i. Vi tittar också efter supportrar som brukar se på när de jagar. Den här gången tog det ett par timmar att lokalisera jägarna. Även om man hittar platsen där de har utgått ifrån kan det vara svårt att hitta dem; de rider på hästar och hundarna springer så de förflyttar sig snabbt, säger aktivisten.

Väl på plats försökte aktivisterna få hundarnas uppmärksamhet.

– Utan hundarna har jägarna ingen chans att ta rävarna, så vi försöker ha hundarna hos oss.

Den här gången kom polisen snabbt till platsen, och valde att plocka in två av sabotörerna till stationen. Enligt den svenska aktivisten för att de inte ville visa id. Polisen menade dock att det handlade om olaga intrång. De två gripna aktivisterna kördes till polisstationen, men släpptes inom ett par timmar och misstankarna avskrevs.

– Jägarna har många supportrar som ringer till polisen så fort de ser oss. När polisen kommer vet de oftast inte vad de ska göra för att stoppa oss. Den här gången skyllde de på olaga intrång för att vi stod på någons mark, men det var konstigt att de bara tog två när alla stod på samma ställe, säger aktivisten.

Irländska medier som har skrivit om händelsen har pratat med jaktsupportrar som beskriver sabotörerna som hotfulla. Den svenska aktivisten menar att det inte stämmer, utan att supportrarna överdrev när polisen kom, för att kunna bli av med dem och jaga ostört.

Hunt saboteurs är lätta att känna igen när de åker runt och letar efter jaktplatserna – de är alltid maskerade.

– Vi går inte ut med våra namn på grund av säkerhetsskäl. Då skulle vi bli uthängda av jägare och sympatisörer, och de är många fler än oss, säger aktivisten, som av samma anledning har valt att vara anonym i den här texten.

Organisationen Hunt saboteurs samlar människor som på plats vill försöka stoppa jägare från att döda djur. Foto: Hunt saboteurs

Fortfarande en politisk fråga

Trots att det är över 15 år sedan förbudet mot rävjakten infördes i stora delar av Storbritannien diskuterar politiker det fortfarande. 2015 ville det konservativa partiets David Cameron riva upp förbudet, och 2017 lovade hans efterträdare Theresa May en omröstning för att lätta på reglerna. Jeremy Corbyn, partiledare för det socialdemokratiska partiet Labour, skrev i juli 2019 på twitter: ”Att jaga rävar som sport är grymt och onödigt. Det var därför Labour förbjöd rävjakt 2004.”

Boris Johnson, som i dag är Storbritanniens premiärminister, röstade upprepade gånger mot ett förbud under början av 2000-talet. Men än så länge är förbudet kvar – även om det inte helt har stoppat jakten.

Rävjakt i Storbritannien 1928. Foto: Scanpix

"Skyr inga medel"

Syre har frågat Svenska jägareförbundet hur de ser på den engelska rävjakten samt Hunt saboteurs försök till att störa jägare. Via mejl svarar förbundets presskontakt:

”Vi vill inte uppträda i samma artikel som en organisation som arbetar med odemokratiska metoder och brottslig verksamhet. Och vi står för vår svenska jakt och arbetar för en hållbar, klok och bra viltförvaltning, baserad på forskning och fakta.”

På Hunt saboteurs Swedens hemsida står det: ”Vi skyr inga medel för att skydda djuren.” Syre frågar dem vad det betyder och får svaret:

– Jägare försätter vilda djur i en fruktansvärd situation, deras liv är ständigt hotade. Hur vi agerar för att skydda djuren är baserat på vad vi anser vara effektivt och nödvändigt. Krävs det att vi exempelvis redan kvällen innan är ute för att spana så gör vi det. Krävs det att vi ställer oss mellan jägare och djuren så gör vi det. När någons liv står på spel är det sällan hur någon räddas som är i fokus utan att någon räddas.

I vilka fall skulle ni bryta mot lagen?

– Vi ser inte lagen som en moralisk måttstock. Det borde vara en självklarhet att döda någon är fel.

Varför arbetar ni inte med att försöka förändra lagarna istället för att sabotera jakten? 

– Fokus nummer ett är att rädda djuren här och nu. Vi vet också att det ger andra resultat; jägarna tycker det är tråkigt att jaga när vi är där. De jagar för att det är kul och blir det inte kul längre så kanske de slutar, säger aktivisten från Hunt saboteurs.

Under älgjakten 2019 förstördes hundratals jakttorn över hela Sverige. Hunt saboteurs ansågs av många vara skyldiga till skadegörelsen. Organisationen själva säger att de inte förstör jakttorn, men att de ”stöttar det till hundra procent”.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV