Totalt handlar det om drygt tio biljoner i svenska kronor räknat – totalt 13 nollor – som ska mobiliseras i den investeringsplan för ett hållbart Europa som presenteras i Strasbourg under tisdagseftermiddagen.

Pengarna är en kombination av offentliga och privata medel, där den gigantiska slutsumman ska nås genom att garantier från EU ska bidra till att locka fram investeringar från näringsliv och fonder.

Planen följer på den ”gröna giv” som den nya EU-kommissionen lade fram redan i december, med målsättningen att skapa ett klimatneutralt EU till år 2050.

Biljonfond

De exakta detaljerna är ännu inte offentliggjorda, även om stora delar blivit kända redan på förhand.

Framför allt vill kommissionen skapa en ”omställningsmekanism” för att kunna hjälpa till där det blir svårast och dyrast att ändra om till ett renare samhälle.

För det hoppas kommissionen öronmärka en biljon kronor för exempelvis kolgruveområden i Polen och norra Grekland. Pengarna ska fås fram genom att cirka 100 miljarder från EU:s nästa långtidsbudget ska förvandlas till det tiodubbla med hjälp av privata och nationella medel.

"Kan bli bra"

Svenska EU-parlamentsledamöter är på förhand mestadels försiktigt positiva till planerna – särskilt om fondmedlen hittar rätt när det gäller att skapa nya jobb och moderniseringar.

– Rätt använt kan det här bli mycket bra. Det kan bli en sådan katalysator som man lyckades med efter regementsnedläggningarna i Sverige, säger Fredrick Federley (C).

– Men då måste också de länder som blir föremål för dessa medel göra större utsläppsminskningar, varslar Tomas Tobé (M).

– Vi vill ju bidra till att vi når våra klimatambitioner, men det får inte handla om att man skickar notan till svenska skattebetalare för att man själva inte är beredda att göra det som krävs i omställningen, säger Tobé i Strasbourg.