– Det är också ett bra sätt att stärka sammanhållningen i samhället och använda de kompetenser som finns hos medborgarna, säger hon.

Sabuni pekar på att värnplikten redan har återinförts, men tror att det finns många som kanske inte vill göra den militära värnplikten, men ändå bidra till landets försvar.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman tror att det finns ett intresse bland unga att göra civilplikt.

– Det civila meritvärde för de som genomför civilplikten är väldigt stort. Man lär sig något man har nytta av senare i livet, säger han.

Ljummet intresse

Det finns i dag ett brett politiskt stöd för att utvidga värnplikten från dagens 5 000 per år till 8 000 om några år. Men intresset för civilplikt är ljummet.

Liberalerna bedömer att behovet av personer som gör civilplikt uppgår till omkring tio procent av de värnpliktiga, det vill säga 800. Det innebär att 8 800 personer varje år skulle tas ut till värn- och civilpliktsutbildning i framtiden.

Allan Widman ser framför sig en utbildning på 6-8 veckor och kanske ett par veckors praktik och han tror att det också kan behövas ett par veckors praktik. Han bedömer att det framförallt kommer att handla om att utbilda vad man tidigare kallade räddningsmän, det vill säga en enklare brandmansutbildning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vill också återinföra civilplikten, som är vilande sedan 2008.

Utredning föreslogs

Miljöpartiet vill hellre se en breddning av värnplikten till fler områden än enbart det militära, så kallad resiliensplikt.

– Vi tycker att inriktningen mot ett bredare perspektiv än bara värnplikt är bra. Det viktiga för oss är att det bygger på frivillighet. Det måste vara den enskildes vilja, engagemang och motivation som styr, säger partiets språkrör Per Bolund.

I försvarsberedningen, där alla partier ingår, fanns det inget stöd för att återinföra civilplikt med grundutbildning. Den föreslog dock regeringen att utreda behovet.

Om behov skulle finnas, så bedömer försvarsberedningen att 600 civilpliktiga årligen skulle kunna utbildas i 60 dagar vid MSB:s skolor från 2023, till en årlig kostnad av 150 miljoner kronor.

Tänkbara utbildningar är bland annat räddningsman, sanerare, ammunitionsröjare och personal för sök och räddning.

Pliktrådet kritiskt

Försvarsberedningen bedömde att bemanningen av det civila försvaret till stor del kommer att utgöras av personal som redan arbetar inom berörd verksamhet. Man pekade också på att de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver utbildning.

Försvarsberedningen anser dock att civilplikt med grundutbildning kan bli aktuellt när det civila försvarets totala personalbehov identifierats.

Pliktrådet, Sveriges totalförsvarspliktigas centrala medinflytandeorganisation, är kritisk till att införa civilplikt.

I en debattartikel i DN skriver pliktrådet att det skulle vara ett betydande ingrepp i en ung persons tillvaro.

”Studieplaner, arbetsplaner, resplaner etcetera måste sättas åt sidan”, skriver rådet.

För att återinföra civilplikten krävs ett regeringsbeslut.