DEBATT Regnskogen i Amazonas, som kallas jordens lungor, brann för några månader sedan. Vad gjorde svenska politiker, miljöorganisationer och miljöaktivister? De gjorde nästan inget. Brasiliens president Jair Bolsonaros påstående om att hans land inte ville ha ”hjälp med villkor” var den perfekta ursäkten som de använde för att friskriva sig från ansvar. Sveket mot klimatet och misslyckandet med att ”gå från ord till handling” blev ett faktum. ”Jordens lungor” brann och miljöskadan kan man se i dag från rymden.
De svenska medierna rapporterade brett om att regnskogen i Amazonas brann. Expressen skrev den 22 augusti att bränderna var så stora att ”röken från den brinnande regnskogen Amazonas har spridit sig 275 mil och täckt mångmiljonstaden Sao Paolo”. Den brasilianska presidenten Bolsonaro sa då att ”hans regering saknar resurser för att bekämpa tusentals bränder i Amazonas” och att de inte kunde acceptera hjälp från länder som krävde något tillbaka. Olika medier och miljöorganisationer skrev och talade om katastrofen dagligen, men det hände inte något mer.
Bränderna spred sig utan kontroll för flera veckor och en genuin vilja att hjälpa till att hindra miljöskadan saknades bland politiker, miljöorganisationer och klimataktivister i Sverige.
Bryr sig ingen när ”jordens lungor” brinner? Tydligen inte. Varken den svenska regeringen eller miljöorganisationerna erbjöd någon hjälp till Brasilien via landets ambassad. Det bekräftar den brasilianska ambassaden i Stockholm. Ingen brandman och inget vattenbombflyggplan skickades till Brasilien när det behövdes som mest. Samma politiker som talar och skriver om klimatförändring nästan dagligen gör inget när en gigantisk miljökatastrof inträffar.
Svårt att tro, men det var precis det som hände. Ingen klimathjälte bland politikerna dök upp, tyvärr. Man hade förväntat sig att åtminstone Miljöpartiet skulle ha gjort något, men man hade hel fel. De gjorde inget heller.
Den enda hjälpen som Sverige skickade till Amazonas i Bolivia var fyra brandmän och en sjuksköterska sent i september, men då var miljöskadan redan ett faktum. Det var ”alltför lite, alltför sent”, skulle man kunna säga.
Sedan kan man fråga: vad gjorde klimataktivisterna för att rädda ”jordens lungor”? Förutom demonstrationen ”rädda Amazonas, stoppa Bolsonaro” i början av september gjorde de inget heller. Varför krävde de inte omedelbar nödhjälp från den svenska regeringen för att släcka bränderna? Varför demonstrerade de mot Bolsonaro istället för att kräva villkorslös svensk hjälp när den behövdes mer än någonsin? Ingen klimatnörd vågade ställa upp och kräva omedelbara åtgärder. Man var säkerligen upptagen med någon klimatlobby eller någon jordenruntresa.
Klimatförändring är en av de tyngsta frågorna i Sverige och den kan man använda för sin egen vinst. Olyckligtvist är det framför allt vänsterpolitiker som med hjälp av vissa medier har kapat klimatfrågan och använder den som ett politiskt vapen för att skapa skräck.
Klimatnördar använder klimatfrågan för att få hög status och göra karriär. Efter Amazonas katastrofen låter påståenden som ”vi måste ta ansvar för klimatet”, ”vi måste göra mer”, som ”tomma ord”. Inte att undra på att förtroendet för framför allt rödgröna politiker rasar i de senaste undersökningarna.
Politiker, miljöorganisationer och klimatnördar misslyckades med att ”gå från ord till handling” i Amazonaskatastrofen. De och vi alla kunde ha gjort något konkret mot klimatförändringen, men vi valde att ”två våra händer” och tillåta ”jordens lungor” brinna. Men framtiden kommer med nya klimatutmaningar och ska man ”gå från ord till handling” då? Ska man ”ta ansvar” på riktigt då? Ska man prata mindre och göra mer? Det får tiden utvisa.
