USA kan ha bombat sig ut ur Irak, säger en expert till TT.

IRAK När parlamentet samlades på söndagen i en extrainsatt session krävde Iranvänliga ledamöter en omröstning om att kasta ut USA:s militär från landet.
Bakgrunden är fredagens amerikanska drönarattack nära huvudstaden Bagdad, där den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani dödades tillsammans med den tongivande irakiske milisledaren Abu Mahdi al-Muhandis.

Enligt resolutionen ska regeringen säkerställa att de utländska styrkorna inte längre får utnyttja Iraks mark, luft och vatten, rapporterar AFP.

USA beklagade utfallet av parlamentsomröstningen. I ett uttalande från amerikanska utrikesdepartementet uppmanas Iraks ledare att ta hänsyn till ekonomiskt samarbete, säkerhetsfrågor och USA insats för att stoppa terrorrörelsen IS.

"Bäst för Irak"

Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, kallar resolutionen en viljeinriktning som Iraks premiärminister måste genomföra.

– Premiärministern måste nu förhandla med USA under vilka former det ska ske, säger han till TT.

Till skillnad från lagar är parlamentariska resolutioner inte bindande för regeringen. Men den här kommer sannolikt att beaktas, skriver Reuters, eftersom premiärminister Adil Abd al-Mahdi har bett parlamentet att rösta emot utländsk militär närvaro i landet.

– Trots de interna och externa svårigheter som vi kan stå inför, är detta principiellt och praktiskt bäst för Irak, har han sagt.

Ett proxykrig

Hallenberg konstaterar att Iran och USA har bedrivit ett lågintensivt proxykrig (krig via ombud) på irakiskt territorium.

– Det är en underlåtenhet, ja, en föraktfullhet mot den irakiska suveräniteten, säger han och anser att den senaste veckans utveckling är ”egendomlig”, med proiranska demonstranter som går till angrepp mot USA:s ambassad, följt av drönarattacken i Bagdad.

Dödandet av Soleimanai stöttar de krafter som varit emot en amerikansk närvaro i Irak, påpekar Jan Hallenberg.

TT: Har president Donald Trump bombat sig ut ur Irak?

– Det är en hel del som talar för det, det är ett betydande steg i den riktningen.

Ovanlig enighet

Efter den dödliga amerikanska attacken har normalt rivaliserande shiitiska ledare på ett ovanligt vis slutit upp bakom kravet på att USA:s militär måste ut ur Irak.

– Vi har våra egna styrkor som är kapabla att skydda landet, säger Ammar al-Shibli, en shiitisk parlamentsledamot som sitter i parlamentets utskott för rättsliga frågor.

USA har – inbjudet av den irakiska regeringen – varit en del av den internationella militärkoalition som förhindrat IS från att etablera sig i landet. Trots den mångåriga fientligheten mellan USA och Iran har Iranstödd milis och amerikanska soldater slagits tillsammans under Iraks krig 2014–2017 mot IS.
USA har omkring 5 200 soldater kvar i Irak, de flesta av i egenskap av rådgivare.

Stora risker

TT: Vad skulle ett amerikanskt tillbakadragande innebära?

– Det ökar instabiliteten i Irak i allmänhet. Men det ökar också risken för att IS får ny kraft, svarar Jan Hallenberg med tanke på att det finns hundratals män i Syrien och i Irak som är beredda att återuppta IS-terrorn.

– Om USA lämnar Irak så blir dessutom Irans inflytande än större i Irak. Iranierna har omfattande kopplingar till shiamuslimska grupper i Irak.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) kommenterar beslutet i Iraks parlament: ”Den svenska närvaron i Irak grundar sig på en inbjudan från Iraks regering. Sveriges regering avvaktar en officiell kommunikation från Irak för att bättre förstå innebörden av beslutet i parlamentet. Behovet av internationellt samarbete kvarstår för att bekämpa Daesh (IS) som på nytt blivit allt mer aktivt under de senaste månaderna i Irak.”

På söndagen blev det också känt att Iraks utrikesdepartement skrivit brev till FN:s säkerhetsråd, där rådet uppmanas att fördöma ”mordet” på Qassem Soleimani.