Synskadades riksförbund uppmärksammar vikten av att punktskriften inte täcks av apotekets ordinationsetikett på läkemedelsförpackningar. ”Att förväxla mediciner är förenat med livsfara”, säger förbundsordförande Håkan Thomsson.
I morgon lördag är det Internationella punktskriftsdagen och Synskadades riksförbund uppmärksammar tillsammans med Sveriges apoteksförening vikten av att apotekspersonal inte klistrar lappen med läkarens ordination över läkemedelsförpackningens punktskrift. Risken är i så fall att personer med synnedsättning förväxlar mediciner.
Punktskriften bygger på ett system med en rektangel, eller cell, bestående av sex punkter i två lodräta kolumner med tre punkter i varje kolumn.
– Det är jätteviktigt att vi på apoteken inte klistrar etiketter så att den döljer information. Det gäller all typ av text och det måste vi alltid tänka på, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.
Punktskrift används av synskadade och blinda och finns utöver på läkemedelsförpackningar till exempel på hissknappar, bankomater och skyltar.
– Vi tycker också att punktskrift ska vara obligatorisk i skolan så att synskadade barn får med sig ett läs- och skrivspråk, vilket är viktigt både i skolan och arbetslivet. I Norge finns till exempel en formulering i skollagen att elever har rätt att lära sig punktskrift, säger Håkan Thomsson, Synskadades riksförbunds ordförande.
Enligt honom är det i dag upp till skolorna om elever får lära sig punktskrift. Talsyntes, som omvandlar text till tal, ser han som ett komplement.
Punktskriften utvecklades på 1800-talets början av den franske blindläraren och organisten Louis Braille. Han föddes seende men blev blind efter en olycka i barndomen.
