3 043 personer på ön Bougainville vill vara kvar som en del av Papua Nya Guinea fast med mer omfattande självstyre än i dag. Men 176 928 personer, omkring 98 procent av väljarna, vill hellre se ett självständigt Bougainville.

När valkommissionen i mitten av december redogjorde för resultatet i den historiska folkomröstningen utbröt jubel, tårar och sång. Omröstningen var en av hörnstenarna i det fredsavtal som 2001 satte punkt för nästan ett decennium av inbördeskrig mellan separatister och papuanska säkerhetsstyrkor. Då lovade regeringen i Papua Nya Guinea att befolkningen i Bougainville en dag skulle få rösta om sin framtid.

Många hinder

Men trots att en överväldigande majoritet av de omkring 250 000 invånarna står bakom beslutet finns många hinder att övervinna innan Bougainville kan överta Sydsudans titel som världens yngsta land.

Innan statliga institutioner har byggts upp är den autonoma ögruppen överhuvudtaget inte redo, enligt vicepresident Raymond Masono.

– Vi har en lång övergångsperiod framför oss. Kanske tio år, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Ett avgörande problem är att folkomröstningen var icke-bindande och resultatet måste ratificeras av parlamentet i Papua Nya Guinea. I huvudstaden Port Moresby oroas en redan ganska svag centralregering över att andra delar av stilla havsnationen, med ett tusental olika folk- och språkgrupper, ska vilja gå samma väg. Premiärminister James Marape ses dock som mer lyhörd än sin föregångare – även om han inte har gjort någon hemlighet av att han föredrar autonomi framför självständighet.

Behöver stöd

”Vad Bougainville saknar i dagsläget är ett internationellt nätverk av sympatisörer och aktivister som kan mobilisera stöd för dess sak. Det står i skarp kontrast till hur det var i Östtimor innan folkomröstningen om självständighet där”, skriver ex-diplomaten James Batley i en kommentar för den australiska tankesmedjan ASPI.

Ett Bougainville i behov av finansiellt stöd för att bygga upp infrastruktur och statliga institutioner öppnar också möjligheter för länder som Kina, USA och Australien att öka sitt inflytande i Stilla havet.

Med en landmassa något större än Cypern skulle Bougainvilles befolkning vid en självständighet vara en av de minsta i världen. Och ett stort frågetecken är hur ögruppen skulle klara sig ekonomiskt. Enligt en uppskattning skulle man bara ha omkring 56 procent av de inkomster som behövs för att vara självförsörjande.

Bougainville är rikt på naturresurser, i synnerhet koppar som utvanns i stor skala sedan ett australiskt bolag på 1960-talet anlade en av världens största koppargruvor, Panguna, på ön. Men gruvdriften förlamades av kriget – som delvis startade på grund av oenighet kring inkomstfördelningen och missnöje över miljöförstöringen, men som senare växte till en större kamp för självständighet.

"Flera år bort"

Panguna har varit stängd sedan orosåren. Att blåsa liv i gruvdriften vore det mest uppenbara i jakten på inkomster, men det skulle också riskera att samma frågor som utlöste konflikten 1988 kommer upp till ytan igen.

Ärren från krigets utomrättsliga avrättningar, tortyr och massdödande har fortfarande inte läkt. Uppemot 15 000 människor beräknas ha dött till följd av striderna och den papuanska regeringens ekonomiska blockad mot ön.

”Med tanke på Bougainvilles ringa storlek, infekterade interna relationer och svåra historia av exploatering av dess mest värdefulla naturresurs är självständighet, i bästa fall, flera år bort” enligt den australiska tankesmedjan Lowy Institute.