På de grekiska öarna är situationen ohållbar. Människorättsorganisationer varnar för den pågående humanitära krisen på öar som Samos, Lesbos och Chios. Trots det är få europeiska regeringar villiga att hjälpa till att evakuera ensamkommande barn från Grekland.
Drygt 42 000 människor är fast på de grekiska öarna – fler än någonsin sedan avtalet med Turkiet. Samtidigt är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få europeiska regeringar att agera för att gemensamt evakuera de mest sårbara individerna, varav många är ensamkommande barn. EU-kommissionen har sökt stöd för att kunna omfördela framförallt ensamkommande barn från de grekiska öarna och har sökt stöd hos unionens medlemsländer. Intresset är svalt.
Tysklands inrikesminister Horst Seehofer har svarat nej på EU-kommissionens förfrågan, rapporterar InfoMigrants. Minst tre stater har däremot uttryckt att de vill ta emot flyktingbarn från Grekland, somliga trots ett nej från den centrala regeringen i Berlin. Boris Pistorius, inrikesminister i Niedersachsen, besökte Lesbos i november.
– Jag var på Lesbos tidigt i november. Jag såg hundratals ensamkommande barn som levde i leran utanför lägret Moria i olivlundarna, i tält gjorda av soppåsar, säger han till tidningen.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) publicerade nyligen två rapporter om den alarmerande situationen på de grekiska öarna. En av dem fokuserade på kvinnor, den andra på barn. Enligt HRW är de ensamkommande barnen särskilt utsatta för våld, sexuella övergrepp och osäkerhet då de i den rådande situationen på öarna ofta är helt utelämnade till sig själva. 1061 ensamkommande barn var i mitten på oktober registrerade i Moria på Lesbos.
– Allt är farligt här – kylan, platsen jag sover på, slagsmålen. Jag känner mig inte säker, berättade 14-åriga Rachid R. för HRW:s Greklandsforskare Eva Cossé.
