Det är vanligare bland unga hbtq-personer än andra att uppleva begränsningar på fritiden, symptom på psykiska ohälsa och känna sig otrygga. De är också mer ekonomiskt utsatta än andra unga. Det visar en ny rapport för Myndigheten från ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Men så ser inte verkligheten ut, enligt en ny rapport, där det bland annat går att läsa:
”Unga hbtq-personer i större utsträckning än andra unga uppger att de upplever otrygghet, begränsningar på fritiden, symptom på psykiska ohälsa och mindre tillgång till sociala skyddsnät. Förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig alltså åt, utifrån sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck”.
– Vi ser tyvärr flera oroande signaler i unga hbtq-personers vardag, allt ifrån hur de mår och möjligheter till en meningsfull och utvecklande fritid, utsatthet för våld, till deras möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt finns relativt lite kunskap om den här gruppen, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten Olika verkligheter! – Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor utsätts unga hbtq-personer i högre utsträckning än andra unga för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande. Dubbelt så många upplever sig orättvist behandlade på ett sätt som kränkt dem och upplever symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressade eller ha svårt att somna.
Resultaten bygger på myndighetens ungdomsenkät som år 2018 skickades ut till 5 000 slumpmässigt utvalda mellan 16 och 25 år i Sverige. 46 procent svarade. En klar majoritet definierar sig som heterosexuella cispersoner. 16 procent definieras som hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner).
Enligt MUCF krävs riktade åtgärder, såväl utbildning som metoder och verktyg, för att förbättra villkoren för unga hbtq-personer. På myndigheten arbetas med att utveckla metodmaterial för att stärka unga hbtq-personer i till exempel skola och öppen fritidsverksamhet.
– Vår rapport visar tydligt att mycket återstår att göra för att unga hbtq-personer ska uppleva lika goda levnadsvillkor som andra unga. Det krävs riktade åtgärder på framförallt lokal och regional nivå, och ett både långsiktigt och strategiskt arbete för att förbättra villkoren för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.
Resultat: Mindre vanligt bland unga hbtq-personer att uppleva goda levnadsvillkor
• Både på offentliga platser och i hemmet är det mindre vanligt bland unga hbtq-personer, än bland andra unga, att alltid känna sig trygga.
• Drygt hälften av unga hbtq-personer vill prata med en förälder eller vårdnadshavare, men gör det inte. Motsvarande andel bland andra unga är tre av tio.
• Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer som bland andra unga att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött.
• Unga hbtq-tjejer upplever i lägst utsträckning sin psykiska hälsa som god, i jämförelse med både hbtq-killar och heterosexuella cistjejer och ciskillar.
• Knappt sex av tio unga hbtq-personer ser positivt på sin framtid. Motsvarande andel bland andra unga är knappt åtta av tio.
Källa: Olika verkligheter! – Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor
