Blixtrande kyla följt av rekordhetta och torka. De senaste två åren har varit två svåra år för de sällsynta fjärilarna, kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril.

Den sistnämnda befaras nu utrotad från landet. Maj 2017 dök temperaturen under 0-strecket i delar av Kalmar län, precis när veronikanätfjärilens larver skulle förvandlas och bege sig ut för att leta blommor. Det året fann naturvårdare 12 stycken fördelade på två platser i Sverige, ett i Kalmar län, det andra i Västmanland. Året följdes av en rekordtorr sommar, då syntes endast sex veronikanätfjärilar till – den här gången enbart i Kalmar län.

De sista fjärilslarverna kan ha bökats upp av vildsvin vintern 2017/2018, befarar Susanne Forslund, naturvårdare på länsstyrelsen i Kalmar län.

– Ängen såg ut som en åker, när den bara finns på ett eller två ställen är arten otroligt känslig, hade den varit normalt förekommande i våra landskap hade det inte gjort något att vildsvin bökat runt på en äng.

Men veronikanätfjärilen fick det –  precis som många andra dagfjärilar – svårt när jord- och skogsbruket började rationaliseras på allvar på 1970- och 80-talet. De ängar och skogsgläntor som varit deras hem, blev alltmer sällsynta.

– Landskapet ser helt annorlunda ut i dag än för 50 år sedan, ängsmarker växer igen medan fjärilarna behöver blommor, säger Susanne Forslund.

Än lever hoppet

Naturvårdare har fört en ojämn kamp för att vända utvecklingen. Myndigheter, företag och privatpersoner har uppmanats värna om de platser där vilda blommor fortfarande växer. Det har också gjorts insatser för att återskapa ängsmarker.

Både veronikanätfjärilen och kronärtsblåvinge har fått särskilda åtgärdsprogram.

– Vi har försökt restaurera ängar och öppnat upp marker genom att slåttra regelbundet. Men det har inte hjälpt, konstaterar Susanne Forslund.

Än lever hoppet om att hitta överlevare nästa år. Men även om veronikanätfjärilen skulle finnas kvar är antalet individer kraftigt reducerat och risken att fjärilen ska dö ut från landet är överhängande.

Samma gäller kronärtsblåvinge, som i år gick från hotad till kritiskt hotad. Av den har endast ett fåtal synts till i trakterna nära Västervik.

– Vi måste jobba hårt innan en art når randen av utrotning, då har det gått för långt, konstaterar Susanne Forslund.

Men situationen ser desto bättre ut för många andra dagfjärilar. 2019 var för de flesta andra fjärilarna ett bra år. Faktum är att förutom 2017 och 2018, har 2010-talet visat på positiva trender för skogsarter, arter i jordbruksmark och de vanligaste arterna, enligt Svensk dagfjärilsövervakning.

– Om vi tittar är det ungefär lika många som har en säkerställd minskning som en säkerställd ökning, säger fjärilsexperten och författaren Bo Söderström och fortsätter:

– Generellt sätt är det som för fåglar, att vi sett till antal arter kommer att få fler till följd av klimatförändringarna, säger Bo Söderström.

Lär inte komma tillbaka "är för kräsen"

Men samtidigt som ett varmare klimat gör vårt landskap mer gynnsamt för fler fjärilsarter, riskerar snabba och extrema väderomslag slå ut de mest sårbara.

Om fjärilen kronärtsblåvinge visar sig vara bortom räddning, är den att betrakta som utrotad – globalt.

– Det är en helt unik underart med en egen genetik som aldrig kommer åter om den försvinner. Tidigare fanns den också i Oslofjorden men där dog den ut 2014, säger Bo Söderström.

Vad gäller veronikanätfjärilen som alltså inte observerats alls det här året, finns den bland annat i södra Tyskland. Men att de populationerna skulle återvandra till Sverige, är att betrakta som utsiktslöst, enligt Bo Söderström.

Fjärilen är allt för kräsen vad gäller livsmiljöer och avståndet för stort.

– Är den försvunnen från vårt land vore det första gången under 1900-talet en reproducerande art försvinner för gott, säger Bo Söderström. Tidigare har två fjärilsarter, Tryfjäril och Videfuks, försvunnit från Sverige. Men de har sedan kunnat återvandra. Något som inte anses vara möjligt för veronikanätfjärilen.

Tidigare har två fjärilsarter, Tryfjäril och Videfuks, försvunnit från Sverige. Men de har sedan kunnat återvandra. Något som inte anses vara möjligt för veronikanätfjärilen.