Man hör aldrig om killar som blir sexuellt trakasserade heter en rapport som Adam Jonsson skrivit för Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, 2012. Han har intervjuat pojkar som beskriver hur de varit utsatta för sexuella kränkningar. Men eftersom sexuellt våld kan vara en av flera strategier för att upprätthålla maskulina hierarkier om hur ”en riktig man” bör vara så ser inte killarna att de i många fall varit utsatta för sexuella övergrepp.

Jag är på Värmlandsteatern en tisdag i slutet av november, dit både jag och Adam blivit bjudna för att prata om unga mäns våld och maskulinitet för några skådespelare som ska sätta upp en pjäs om våld i ett omklädningsrum.

Medan Adam föreläser tänker jag på filmen De ofrivilliga av Ruben Östlund. Jag minns filmsekvenserna när några killar i ett ”kamratgäng” häcklar och driver med en av vännerna. Leken går för långt. Plötsligt står de ute på en äng och har dragit ner byxorna på kamraten. Han som fått byxorna neddragna skriker ”sluta” medan någon i gänget svarar något i stil med ”men lite får du väl tåla”.

Det Östlund visar är en våldtäkt, men i intervjuer har han sagt att han vill visa gruppers inverkan på individer. Det är att sakna kunskap om hur våld och maskulinitet hänger ihop och hur de är kopplade även till sexuellt våld. ”Kamratskapet” bland män är centralt i många former av våldsutövande eftersom det finns starka normer i ett manligt sällskap. Hellre ifrågasätter män varandra än att riskera att själv bli utsatta.

Det finns mycket lite kunskap i dag om vad som ligger bakom misshandelsbrotten bland unga män. Vad döljer sig bakom statistiken fysiskt våld? Hur många gånger har det egentligen handlat om sexuellt våld?

Bakom varje polisanmälan om sexuella övergrepp döljer sig en unik historia. Men det är bara en liten andel vålds- och sexualbrott mot män som polisanmäls. Jag påstår att mörkertalet är stort bland killar eftersom det är så skamfyllt för en man att bli utsatt för sexuella övergrepp.

Jag har haft förmånen att träffa personal som jobbar på ungdomsmottagningar runt om i Sverige och de berättar att få killar söker hjälp. Om de till slut gör det är det ofta när de är äldre, för att de har ont i kroppen eller mår psykiskt dåligt. Om de blivit sexuellt utnyttjade sitter det långt inne att berätta om det för någon annan människa. Killarna är oroliga för att bli skuldbelagda och skammen för att inte vara manlig nog, att ha varit ett offer, är så stark, så då lever de hellre med det som gör ont.

Om inte samhället i stort förstår hur starka dessa krafter är kommer vi att fortsätta att osynliggöra pojkars utsatthet. Att som man ha självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer och våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status bidrar till positiv hälsa, visar forskningen. Vi i vuxensamhället kan hjälpa till genom att skaffa oss kunskap om maskulinitet, se den särskilda utsattheten som unga män bär på och våga se vad som döljer sig bakom deras berättelser.