En fröbank långt ute på den colombianska landsbygden har den största samlingen av bönor och kassava i världen och lagrar viktiga grödor som kan avvärja enorma hot. På Centro Internacional de Agricultura Tropical, CIAT, arbetar forskare från hela världen med att skydda den biologiska mångfalden.
Växter har en central plats i ekosystemen och ger oss kläder på kroppen, mat att äta, det syre vi andas och de läkemedel som kan göra oss fria från sjukdomar. Men en av fem växter riskerar utrotning enligt en rapport från Royal Botanic Gardens Kew som presenterades i maj. Bland de största hoten för världens växter är jordbruk – bland annat produktion av palmolja, skogsbruk och den globala uppvärmningen.
FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, beräknar att 75 procent av den genetiska mångfalden bland grödor gick förlorad mellan åren 1900 och 2000.
– Vi vet inte ens vad vi har, och vi är på väg att förlora det vi har. Varför inte försöka rätta till det lite grann?, säger Daniel Debouck som är chef för CIAT:s fröbank i Colombia.
Endast 30 grödor står för 95 procent av energibehovet i människans kost enligt FAO. Att vara hänvisad till ett fåtal grödor ökar riskerna när skördar slår fel.
Forskare har redan tagit till extrema åtgärder för att skydda de grödor som anses särskilt användbara. Det beräknas finnas uppåt 7,4 miljoner frön skyddade i fröbanker över hela världen, men det finns stora luckor.
Långt norrut, 1 300 kilometer söder om Nordpolen ligger Svalbards globala fröbank, den så kallade domedagsbunkern, inbäddad i den arktiska permafrosten. I dag rymmer lagret över 860 000 olika fröer från världens alla hörn.
Omgivet av gröna sockerrörsodlingar strax utanför Cali, som är Colombias tredje största stad, finns en fröbank med den största samlingen bönor i världen inhyst i ett gammalt köttlaboratorium. Här skyddas några av mänskligheten allra viktigaste basgrödor. I fröbanken finns bland annat över 38 000 bönprover. Forskare vid CIAT har tagit fram grödor som är livsnödvändiga för 30 miljoner människor i Afrika. Varje år i september skickas kopior till lagret i Svalbard.
De 300 anställda vid CIAT bedriver forskning och lagrar grödor, samt distribuerar bönor och kassava på uppdrag av FN. Grödorna som skyddas av det internationella centret för tropiskt jordbruk utgör basvaror för 900 miljoner människor runt om i världen. Efter kriget i Rwanda hade CIAT exempelvis en viktig uppgift i att distribuera frön som gått förlorade.
– Grödorna från Nord- och Sydamerika är helt avgörande för en tryggad livsmedelsförsörjning i Afrika. Utan kassava och bönor skulle folk inte klara sig, säger Daniel Debouck till IPS.
Forskare vid CIAT har samlat in grödor från hela världen till fröbanken. Daniel Debouck har gett sig ut på riskfyllda uppdrag och lyckades precis undkomma att tillfångatas av en gerillagrupp under ett uppdrag i Peru på 1980- talet.
– Men vi kom tillbaka med 300 varianter av en böna och utökade samlingen betydligt, säger han.
Fröbanken lagrar också bönor som kan erbjuda klimatvänliga alternativ för jordbrukare som kämpar mot stigande temperaturer. En ny sorts bönor har tagits fram med konventionella metoder genom korsning mellan en modern typ och teparybönan som är en motståndskraftig sort som odlats sedan förcolumbiansk tid. Den nya sorten som tagits fram av forskare vid CIAT kan bli nödvändig för människors överlevnad i många regioner.
– De nya sorterna kan klara det värsta scenariot med en temperaturökning på fyra grader Celsius. Norra Uganda, sydöstra Kongo, Malawi och östra Kenya producerar inte bönor nu på grund av det varma klimatet där, men de bönsorter vi har tagit fram kan odlas där, säger Steve Beebe, forskare vid CIAT, till IPS.
De nya upptäckterna hade inte varit möjliga utan CIATs fröbank som lagrar både vilda och vanliga arter.
Daniel Debouck säger att det finns mycket kunskapsbrist kring livsmedelsförsörjningen.
– Vi tror att vi har en tryggad livsmedelsförsörjning, men vi är oerhört sårbara. Om USA skulle drabbas av torka och Europa av våldsam nederbörd skulle vi alla vara i knipa, säger Daniel Debouck.
Agronomer var förr länken mellan forskare och jordbrukare men har försvunnit under de senaste 20 åren. I dag är det främst vinstdrivande företag inom lantbruksnäringen som har kontakt med lokala odlare, enligt Daniel Debouck. Dessa företag är ofta intresserade av att sälja jordbrukskemikalier, säger han.
Steve Beebe poängterar att bönor och andra baljväxter är självpollinerande, så det räcker att fröerna säljs en gång.
– Det är därför branschen inte är så intresserade av att marknadsföra dem, säger han till IPS.
