Studien bygger på 25 fallstudier som gjorts i tre regioner på de båda kontinenterna – i halvtorra regioner, i bergsområden, samt i floddeltan.

Gemensamt för alla fallstudier är att de genomförts i regioner där befolkningen är beroende av naturresurser genom jordbruk, boskapsuppfödning eller fiske, som kompletteras med lönearbete, småskalig handel och pengar som skickas hem från släktingar som arbetar utomlands.

Hotar försörjningen

Enligt studien, som publicerats i tidskriften Nature Climate Change, är befolkningarna i dessa områden utsatta för en rad miljörelaterade faror i form av torkor, översvämningar, opålitlig nederbörd, värmeböljor och cykloner – som hotar deras försörjningsmöjligheter.

Studien visar att det i första hand är kvinnorna som får ta ett större ansvar och som tvingas arbeta hårdare när hushållen måste agera för att begränsa effekterna av de klimatrelaterade problemen. Och mest ökar bördan för unga kvinnor och för dem som har lägre utbildning eller tillhör mer marginaliserade grupper eller socialgrupper. Enligt studien blev detta effekten även i de fall där de utsatta fick stöd av lokalsamhället eller staten.

Ett exempel är när männen tvingas bege sig hemifrån i jakt på arbeten på grund av klimatförändringarnas effekter. Även i de fall där männen lyckas hitta arbeten och kan skicka hem pengar till sina familjer tvingas kvinnorna axla ett större ansvar för familjerna. I rapporten uppger många kvinnor att detta i sin tur minskar deras utrymme för fritid och även drabbar familjernas hälsa och deras tillgång till näringsrik mat.

I vissa fall har utsatta familjer fått statligt stöd i samband med kriser, men i många fall uppges hjälpinsatserna ledas av män – vilket ofta innebär att kvinnorna är beroende av manliga anhöriga för att kunna få del av stödet.

Stöd från kooperativ

Samtidigt lyfter rapportförfattarna fram några exempel där kvinnor lyckats bemöta de problem som uppstått i klimatförändringarnas spår. Ett gäller Nuwakot-distriktet i Nepal där kvinnor fått hjälp av ett etablerat kooperativ att kunna övergå från att föda upp kor till att i stället satsa på uppfödning av getter, som klarar brist på nederbörd bättre.

– Genom att underlätta för kvinnors förmågor hjälper vi dem att skapa en miljö där kvinnors rätt att ta egna beslut om sitt liv erkänns, och där kvinnor blir ekonomiskt stärkta och befrias från diskriminering och våld, säger Anjal Prakash, en av studiens författare.

Rapportförfattarna lyfter fram att internationella avtal, som handlingsplanen för jämställdhet inom FN:s klimatkonvention, bygger på att det tas fram information om vilka satsningar som ökar kvinnors och mäns anpassningsförmågor – för att lägga grunden för åtgärder som gynnar hållbarhet och jämställdhet.

I studien påpekas även att akuta hot mot människors försörjningsmöjligheter kan förebyggas med hjälp av effektiva sociala skyddsnät. Men för att uppnå detta krävs investeringar, och rapportförfattarna slår fast att många satsningar på självhjälpsgrupper för kvinnor lider brist på de resurser som krävs för att kvinnor ska kunna bemöta de stora utmaningar de ställs inför.