1,8 procent – så mycket har Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser minskat mellan 2017 och 2018.
– Det är en blygsam minskning, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.
Det är Naturvårdsverket som nu släppt sin årliga statistik över hur mycket växthusgaser Sverige släpper ut till atmosfären. Totalt rör det sig om en minskning med 27 procent sedan 1990. Men nuvarande takt är långt ifrån den som skulle behövas för att nå Sveriges långsiktiga mål om netto noll utsläpp till 2045, enligt Naturvårdsverkets analys. Istället för en minskningstakt på 2 procent skulle den behöva minska med 5-8 procent per år.
– Vi vet att olika sektorer behöver olika tid på sig att ställa om, transportsektorn kan få genomslag ganska snart, medan industrin kan behöva mer tid. Men om vi inte minskar mer i närtid kommer vi att ha mer att göra ju närmare vi kommer (2045), säger Johannes Morfeldt.
Syre: Vad beror minskningen på?
– De största delarna beror på en övergång till biodrivmedel inom transportsektorn, sedan gick produktionen ned något i stål och järnindustrin, vilket får genomslag i totalen. Men vi ser också en minskning i alla andra sektorer, förutom el och fjärrvärme som ökade ganska mycket, vilket berodde på en kall vinter 2017/2018, samtidigt som det var brist på biobränslen.
Långt kvar för vägtrafiken
Men även om transportsektorn är den sektor som minskat snabbast, ligger den långt ifrån det delmål som satts upp, att utsläppen ska minska med 70 procent mot den nivå som var 2010. Med tio år kvar till deadline, ligger minskningen på 20 procent.
Syre har tidigare kunnat rapportera att Trafikverkets egna prognoser pekar mot att utsläppen landar på 40 procent 2030.
– Det krävs betydligt mer styrmedel, vi behöver driva på elektrifieringen och energieffektiviseringen och säkerställa att det som inte kan gå på el, i högre grad drivs av biodrivmedel, sa då Håkan Johansson, expert på Trafikverket.
"Behövs mer styrning"
En annan knäckfråga för att kunna närma sig målet var att få ned antalet bilar. Teknikutveckling och energieffektivisering skulle inte räcka till, berättade Håkan Johansson.
– Våra scenarier för personbilstrafiken visar att den behöver minska med 10-20 procent till 2030, samtidigt pekar våra prognoser på att den ökar med 20 procent, sa han.
En analys som överensstämmer med Naturvårdsverkets – transporterna behöver ske mer effektivt, enligt Johannes Morfeldt.
– Det behövs mer styrning och beslut av regeringen, och vi får se vad de lägger fram i sin klimatpolitiska handlingsplan.
Enligt klimatlagen måste varje regering inför varje ny mandatperiod ta fram en klimathandlingsplan som stakar ut vägen för hur dess politik ska nå det övergripande målet om netto noll utsläpp till 2045, samt hur etappmålen ska nås – däribland transportmålet. I det ingår inte inrikes flyg, då det är en del av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Utsläpp från konsumtion inte inräknad
Den statistik som Naturvårdsverket presenterar varje år om hur mycket växthusgaser Sverige släpper ut räknar inte med utrikesflyget eller de internationella flyg- eller sjötransporterna. Inte heller de utsläpp som sker på grund av svenskarnas konsumtion av varor som producerats utomlands.
