Försöken att bryta det politiska dödläget i Israel har misslyckats – igen. I mars ska israelerna rösta i ännu ett nyval, men mycket pekar på att det återigen kommer att bli ett jämnt lopp.
ISRAEL Aldrig tidigare har Israel hållit två val på ett år. Och nu väntar ett tredje.
Varken premiärminister Benjamin Netanyahu eller utmanaren Benny Gantz har lyckats bilda regering, varpå bollen gick vidare till parlamentet. Men inte heller knesset lyckades få fram en regeringsbildare och parlamentet har nu röstat för sitt eget upplösande inför ett nyval.
Dött lopp
Planen är att israelerna ska rösta den 2 mars 2020. Och då väntas, som det ser ut nu, inga dramatiska förändringar jämfört med valen i april och september.
Då misslyckades både Netanyahus högerparti Likud och Gantz mittenorienterade Blåvita alliansen med att vinna tillräckligt många mandat för att bilda regering.
– Det väntas återigen bli ett jämnt lopp, konstaterar Isabell Schierenbeck, Israelkännare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
De båda premiärministerkandidaterna har i tur och ordning och utan framgång försökt att hitta stöd hos möjliga samarbetspartier – samtidigt som de skyllt dödläget på varandra. De har också diskuterat en samlingsregering, men Gantz har uteslutit att samregera med den korruptionsanklagade Netanyahu.
Växande missnöje
Inte heller Avigdor Lieberman, som leder det sekulära högerpartiet Yisrael Beitenu som har fått en vågmästarroll, har velat regera med Netanyahu.
– Lieberman kan inte tänka sig att ingå i en högerregering tillsammans med de ultraortodoxa partierna och har därför blockerat möjligheten till regering med Netanyahu, säger Schierenbeck.
– Han (Lieberman) har också blockerat möjligheten till en regering tillsammans med Gantz, eftersom han inte vill sitta tillsammans med de arabiska partierna, vilket inte heller Gantz har öppnat för.
Netanyahus politiska svårigheter vävs ihop med det kommande korruptionsåtalet, där Likudledaren har velat förhandla sig till immunitet.
Men hos vissa partier finns också ett växande missnöje med den högervridning som har skett under hans regering.
– Oppositionen kallar det för en attack mot den israeliska demokratin. Regeringens politik har mobiliserat starka åsikter och oförenliga positioner, säger Schierenbeck.
Ledarskifte?
Ett sätt att undvika ett nytt dödläge vore om Netanyahu lämnade partiledarposten.
– Det finns en växande opposition inom Likud, mot den politik som Netanyahu har drivit men också mot hans maktfullkomlighet. Om han plockas bort från partiledarposten skulle det kunna påverka möjligheten att bilda regering i valet i mars, säger Schierenbeck.
Fakta: Två misslyckade val
Israel skulle egentligen ha gått till parlamentsval i november 2019. Men premiärminister Benjamin Netanyahu styrde med en bräcklig majoritet och val utlystes till april, sju månader tidigare än planerat.
Valet blev jämnt mellan Netanyahus högerblock Likud och Benny Gantz mittenorienterade Blåvita alliansen. Netanyahu försöker dock bilda en koalitionsregering med stöd av religiösa partier och små högerpartier. Han misslyckas och i maj röstar parlamentet för att utlysa nyval.
Mindre än ett halvår efter det första valet hölls nyval till parlamentet den 17 september. Det blev återigen jämnt mellan de block som leds av Netanyahu och Gantz. Blåvita alliansen fick flest mandat, men varken Gantz eller Netanyahu kunde samla de 61 mandat som behövs för en majoritet i knesset.
En samlingsregering, byggd på båda de största partierna, framstod som nödvändig – men Gantz vill inte samregera med den korruptionsanklagade Netanyahu.
Källa: Landguiden/UI
