Varje år betalas 50 miljarder euro ut i EU:s jordbruksstöd. Nu vill forskare att de ekosystemtjänster som jordbruket kan bidra med omfattas av stödet. ”Det vore enormt viktigt för miljön”, säger Mark Brady, nationalekonom verksam på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund samt på AgriFood/SLU.
Att sätta ett pris på miljöskadliga utsläpp har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för att minska användandet av fossila bränslen. Men att göra det omvända – att sätta ett värde på ekosystemtjänster har förbisetts, inte minst när EU:s jordbrukspolitik utformats, anser Mark Brady.
– Forskningen har pratat om det länge, men det har saknats verktyg för det.
Följderna är att jordar utarmas och att lantbruket istället för att motverka klimatförändringarna – bidrar till den, genom ökade utsläpp av växthusgaser.
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) står jordbruk och annan markanvändning för 23 procent av människans utsläpp. En av slutsatserna är därför att vi måste hitta hållbara sätt att använda marken, som varken utarmar jorden eller slår mot den biologiska mångfalden.
Tror att utvecklingen kan vändas
Men ett jordbruk som är skonsamt mot både klimat och miljö kostar pengar, därför väljs det bort. Men om ett värde sätts på en förbättrad miljö, kan utvecklingen vändas, enligt Mark Brady.
– Det behöver skapas resurser för gedigna miljöåtgärder, säger han.
Ett lantbruk som inte spär på klimatförändringarna och som bidrar till den biologiska mångfalden är något som kommer befolkningen i stort till del, därför vore det också rimligt att allmänheten är med och betalar – tycker Mark Brady. Vad är till exempel ett bad i ett rent Östersjön värt? Ett värde som skulle kunna kopplas till de subventioner som skattebetalarna varje år pumpar in i lantbruket, anser han.
– Forskare är eniga, både naturvetare, biologer och nationalekonomer, nuvarande politik är ineffektiv och behöver göras mer effektiv.
Hög kostnad för miljöåtgärder
I en ny studie som Mark Brady och hans kollegor publicerat har de räknat på vad en effektiv miljöåtgärd skulle innebära i inkomstbortfall för en lantbrukare.
Om vall odlas på 15 till 25 procent av marken, som då skulle ligga i träda, betyder det 12-18 procent i förlorad inkomst det första året. Något som skulle innebära mindre behov av konstgödsel – och därför minska övergödningen.
– Men det går inte att förvänta sig att lantbruket gör miljöåtgärderna frivilligt, kostnaden är för stor, säger Mark Brady.
Andra åtgärder skulle kunna gynna klimatet direkt – som att använda täckgrödor och mindre jordbearbetning, vilket innebär mindre koldioxidutsläpp. Samtidigt som det också bidrar till att jordarna behåller mer näring.
– Det bidrar till matsäkerhet i framtiden men det värderas mindre, fokus är istället på att gå runt i dag.
Inom det ekologiska jordbruket finns redan krav på åtgärder som gynnar miljön. Men det går inte att förlita sig på att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för de alternativen, anser Mark Brady.
– Det når inte tillräckligt långt, väl i affären väljer många ändå det billigaste, säger han.
Vill se nya styrmedel
Istället vill han se bättre ekonomiska styrmedel för lantbrukare att välja ”rätt” metoder. Exempelvis genom EU:s jordbrukspolitik som nu är under förhandling och ska sjösättas 2022.
– Ett sätt är att kräva bättre miljöresultat när subventioner betalas ut, säger Mark Brady.
Rent konkret är det möjligt att använda sig av en modell som sätter ett ekonomiskt värde på ekosystemtjänsterna, menar han. Något som skulle kunna bidra till en omställning av lantbruket. Men även om Mark Brady märkt av ett skifte i hur politiker pratar om frågan – är det lite som gett resultat.
Istället ser EU ut att spara in på miljöåtgärder, på grund av de besparingar som kommer krävas på grund av att Storbritannien lämnar unionen, berättar Mark Brady.
Det nya jordbruksstödet ska sjösättas 2022, ramverket är klart och nu jobbar länderna med nationella åtgärdsplaner för hur den nya politiken ska implementeras. Men även om det kommer innbära besparingar finns det i det nya stödet mer frihet för medlemsländerna att utforma sin egen politik.
– Det ska bli intressant att se hur de utnyttjar det – om det blir reella miljöåtgärder eller inte, säger Mark Brady.
En webbbaserad modell som jordbrukare själva kan använda som beslutsunderlag (http://c-bank.lu.se) finns redan sedan två år tillbaka. Genom denna kan lantbrukare lättare se hur olika jordbruksmetoder påverkar jorden och markens bördighet på sikt.
