I november anmäldes Myanmar till Internationella domstolen i Haag för de grova övergrepp som begåtts mot rohingyer. Anmälan kom från det lilla landet Gambia efter att dess justitieminister Abubacarr M Tambadou besökt flyktinglägren i Bangladesh.
Den 11 november lämnades Gambias stämningsansökan mot Myanmar in till Internationella domstolen, ICJ, där landet anklagas för folkmord.
Många hundratusentals rohingyer har tvingats fly undan förföljelsen i Myanmar till grannlandet Bangladesh, vilket lett till en enorm flyktingkris. Rohingyerna har blivit kvar i lägren, där de löper risk att drabbas av trafficking och där situationen förblivit mycket svår.
700 000 tvingades på flykt
Förföljelsen av rohingyer har pågått i flera decennier, men förvärrades under de militära operationer som genomfördes i Myanmar 2017, och som ledde till att ytterligare närmare 700 000 rohingyer tvingades på flykt.
Bedömare menar att det nu är hög tid att Myanmar ställs till svars för behandlingen av den muslimska minoritetsgruppen. Att flyktingarna i Bangladesh vägrar återvända till hemlandet kan ses som ett bevis för att säkerhetssituationen i Myanmar förblivit högst osäker.
– Ingen har ställts till svars. Samma styrkor med kopplingar till militären finns kvar i delstaten Rakhine, utan att ha drabbats av några bestraffningar. Inget talar för att det skulle finnas någon trygghet eller säkerhet att återvända till i Myanmar, säger Akila Radhakrishnan, som är ordförande för organisationen Global Justice Center, GJC, till IPS.
Hon menar att stämningsansökan mot Myanmar innebär en påtryckning mot landets regering om att förändra de lagar och metoder som utgjorde grunden för fördrivningen och våldet mot rohingyerna.
Gambias anmälan förs fram av landets justitieminister och riksåklagare Abubacarr M Tambadou, som nyligen besökte Cox’s Bazar i Bangladesh, en region där närmare 900 000 flyktingar lever i vad som av FN har betecknats som världens största flyktingläger.
"Upphör bereda väg för folkmord"
Abubacarr M Tambadou har tidigare varit engagerad i arbetet för att skipa rättvisa efter folkmordet i Rwanda, och hävdar att han beslutade sig att agera mot Myanmar efter att ha sett ett liknande mönster.
En av de viktigaste delarna i anmälan handlar enligt Paul Reichler, som är chef för det advokatkontor som driver fallet, en begäran om åtgärder för att förmå Myanmars regering att ”upphöra med vissa gärningar” som anses bereda vägen för folkmord.
– Gambia kommer att begära av domstolen att de beordrar Myanmar att upphöra med alla folkmordshandlingar mot rohingyer, säger Paul Reichler.
Samtidigt innebär detta en utmaning då Myanmar förnekar anklagelserna om folkmord.
– Domstolen kan komma att definiera vilka handlingar som måste upphöra, för att tydliggöra vad det är Myanmar förbjuds att göra.
Paul Reichler säger att om Myanmar sedan inte följer dessa krav så kan domstolen gå vidare med fler processer, samtidigt som det internationella samfundet kan agera med olika politiska åtgärder.
Strax efter anmälan från Gambia lämnade även Argentina in en stämningsansökan mot Myanmars högsta ledare, däribland Aung San Suu Kyi, som därmed är den första mottagaren av Nobels fredpris som ställs inför sådana anklagelser.
Hittills har dock Aung San Suu Kyi hävdat att den senaste flyktingkrisen hänger samman med en attack utförd av ”terrorister” 2017. Hon planerar nu att leda landets försvar vid förhandlingarna i ICJ, som förväntas inledas den 10 december.
