Surinams president Dési Bouterse döms för mord. Han beordrade en massaker på 15 meningsmotståndare i början av sitt militärvälde, slår en surinamesisk domstol fast efter nästan 40 år.
SURINAM Det var 1982, när Bouterse ledde en militärregim som hade tagit makten i landet via en kupp, som 15 av hans främsta kritiker – jurister, journalister och universitetslärare – fördes bort och avrättades i vad som kommit att kallas Decembermorden.
En facklig ledare fördes också bort, men överlevde och har senare vittnat mot Bouterse. Domstolen konstaterar att det var soldater under hans befäl som förde bort personerna och utförde morden och dömer honom till 20 års fängelse.
Dési Bouterse var som militärens högste ledare Surinams de facto ledare 1980–87. Han hade sedan andra, mer informella maktroller, samtidigt som militären anklagades för illegal narkotikahandel.
2007 bad Bouterse om ursäkt för Decembermorden i egenskap av högste politiske ledare, men fortsatte neka till att själv ha varit inblandad. 2010 valde parlamentet honom till ny president – trots att ett åtal för morden hängde över honom och 2015 valdes han om. Han har försökt få rättslig immunitet, men detta har tillbakavisats av domstolsväsendet.
Den nu 74-årige president Bouterse har två veckor på sig att överklaga domen. Han befinner sig för närvarande i Kina på ett statsbesök.
Den tidigare kolonialmakten Nederländernas utrikesdepartement säger att domen bör vinna laga kraft och att det kommer att hjälpa landet läka sina sår.
TT-Reuters
Fakta: Surinam
Surinam ligger i nordöstra Sydamerika och gränsar till Guyana, Franska Guyana och Brasilien, samt till Atlanten i norr. Huvudstad är Paramaribo.
Fram till självständigheten 1975 var det en nederländsk koloni under namnet Nederländska Guyana.
Landet är en republik och presidenten Dési Bouterse är både statsöverhuvud och regeringschef.
Ungefär 576 000 människor befolkar en sammanlagd yta på 163 300 kvadratkilometer.
Nederländska är det officiella språket, men de flesta surinameser förstår och talar sranan (eller taki-taki), som är ett kreolspråk baserat på engelska.
Innan de första europeiska upptäcktsresanden anlände (den första år 1499) beboddes området av en karibisk ursprungsbefolkning, varav merparten arawaker. År 1667 bytte Nederländerna till sig territoriet i ett avtal där England i stället fick ”Nya Amsterdam” – dagens New York.
Källa: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin
