Ali Hosseini kom till Sverige i slutet på 2015. Idag är han 19 år gammal och har fått sitt sista avslag från Migrationsverket, som har stängt in honom i förvaret i Gävle. Där sitter han nu frihetsberövad och väntar på svar om han ska släppas i väntan på besked om han trots allt ska få stanna i Sverige. Han kan inte träffa vänner eller sin pojkvän, gå i skolan eller träna brottning – en sport han vunnit många medaljer och utmärkelser inom.

När Ali Hosseini först anlände i Sverige och gick på sin första intervju hos Migrationsverket berättade han inte att han var homosexuell. Handläggaren som intervjuade honom frågade om hans situation och religion, men inte om hans känslor. Ali Hosseini kom sig därför att inte för att berätta om sin sexuella läggning.

Det är en av anledningarna till att Migrationsverket inte trodde på att Ali Hosseini är homosexuell och avslog hans asylansökan: han sa inte något den där första gången han hade tillfälle att göra det. Men det är inte lätt att berätta om sina känslor för en främling, säger Ali Hosseini. Han visste inte heller att man får ha vilken sexuell läggning man vill i Sverige utan att riskera att bli förföljd eller hotad till livet, som i Afghanistan.

– Det var när jag fick kontakt med RFSL som jag fick veta att man får leva som homosexuell här i Sverige.

Den första kontakten med RFSL gick via skolans kurator. Ali Hosseini beskriver kuratorn som en vänlig person som han fick förtroende för. Det var därför han vågade berätta om sin sexualitet, trots att han där och då inte visste att man får vara homosexuell i Sverige.

Möten varje vecka

I början var Ali Hosseini på möten på RFSL varje vecka. De pratade om hans sexuella läggning och han lärde sig att i Sverige får alla leva i frihet oavsett vem man blir kär i. I samband med nästa domstolsförhandling, efter överklagan, berättade Ali Hosseini om sin sexuella läggning.

– De hade i förväg skrivit att vi skulle prata både om att jag är ateist och om min sexualitet. Men de pratade bara om att jag är homosexuell då.

Ali Hosseinis pojkvän, som också han är från Afghanistan men till skillnad från Ali har tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, var med under en av domstolsförhandlingarna och berättade om deras relation. Han berättade att de först var kompisar och bästa vänner, om hur de blev kära och om hur de varit ett par i nästan två år. Men trots det anser inte Migrationsverket att det är trovärdigt att Ali Hosseini är homosexuell.

Att hbtq+-personer inte har gjort sin sexuella läggning ”sannolik” enligt Migrationsverkets mått har kritiserats hårt, bland annat av juristerna Silas Aliki och Joakim Lundqvist på Folkets juristbyrå. det har också rapporterats om att stereotypa drag kan hjälpa den asylsökande att göra sin sexualitet sannolik, något som Migrationsverket tillbakavisat.

Ali upplevde att en del av frågorna under domstolsförhandlingen innan han fick sitt sista avslag var konstiga. En fråga förstod han inte, och han hade problem med tolken. Tolken översatte inte rätt från persiska till svenska, något Alis advokat som kom från Teheran också reagerade på. Viktiga detaljer kan ha fallit bort.

Nya omständigheter påverkar

Lagt kort ligger i och med det tredje avslaget, menar Stig-Åke Petersson som är asyljurist på RFSL. Han har mångårig erfarenhet av att hjälpa hbtq+-personer att få stanna i Sverige på grund av att de riskerar förföljelse i sina hemländer.

– Ali har gjort en trovärdig beskrivning. Grunden för avslaget är att de inte tror på att han är homosexuell. Vilket är en horribel slutsats, säger Stig-Åke Petersson.

Nu jobbar Stig-Åke Petersson och RFSL på att visa på att det finns nya omständigheter i Alis fall som gör att han riskerar förföljelse om han skickas tillbaka till Afghanistan. Om omvärlden uppfattar honom som homosexuell och det sprider sig till hemlandet, då utgör det också en risk. Det kallas enligt lagtexten för tillskriven sexuell läggning och betyder att personen uppfattas som, eller antas, vara homosexuell oavsett om hen är det eller inte.

– Det vi jobbar med nu är att visa på att det finns nya omständigheter i hans ärende, säger Stig-Åke Petersson.

De nya omständigheterna är bland annat att Ali är med i en kampanj organiserad av RFSL och det globala nätverket All Out. Kampanjen som Ali är med i kräver att Sverige ser över sina regler och procedurer för asylsökande hbtq+-personer.  En enskild individ kan lätt ignoreras av myndigheterna, men inte tusentals berättelser och vittnesmål som pekar ut brister i den svenska asylprocessen, är budskapet.

Väntan en katastrof

Medan Ali Hosseini väntar på besked om han ska få stanna i Sverige eller inte sitter han försvarstagen. Migrationsverket anser att det finns en risk för att han ska försvinna, eller avvika som det heter på myndighetsspråk.

I veckan var han på förhandlingar om han ska släppas fri medan han väntar eller inte. Enligt Stig-Åke Petersson brukar ärendet gå snabbare och bli ett så kallat förtidsärende när någon är förvarstagen. Det innebär att Ali Hosseini kanske inte behöver vänta så länge på besked.

– Det är uppenbart att han kommer bli utsatt för grova övergrepp i Afghanistan. Om det rör sig om förföljelse, mord eller annat kan man aldrig veta. Men det är allvarlig förföljelse, säger Stig-Åke Petersson.

Under tiden som vi pratar sitter Ali Hosseini i det lilla gymmet som finns i förvarslokalerna i Gävle, för att kunna vara ifred och för att inte alla ska höra vad han säger. Att sitta i förvaret är som att vara i ett fängelse, menar han.

– Det är en katastrof. Jag kan inte koncentrera mig på någonting nu och jag har ingen framtid kvar. De som är här vet inte om min sexualitet. Jag kan inte träffa min pojkvän. Han var här en gång på helgen, men han går i skolan och det är långt till Gävle från Stockholm.