Vattnet vi dricker, maten vi äter, tangentbordet vi klankar ned på. Överallt finns kemikalier, vars giftighet ökar i takt med att de blir fler. Nu föreslår en ny statlig utredning att lagstiftarna sänker gränsvärdena drastiskt, som ett sätt ta höjd för ämnenas ”cocktaileffekt”.
Under 1960-talet användes tonvis av miljögiftet DDT på åkrar och granskogar för att stoppa skadeinsekter. Men förutom oönskade insekter slog det också hårt mot både havsörnar och sälar, samtidigt som det orsakade cancer hos dem som arbetade med medlet.
Några sådana starka punktutsläpp av miljöfarliga kemikalier sker inte längre i Europa. DDT är förbjudet sedan 1969 och lagstiftningen har förbättrats, med hårdare kontroller innan ämnen tillåts och lägre gränsvärden. Men en ny fara har tornat upp sig.
– Det vi har i dag är diffusa utsläpp av många ämnen som vi utsätts för varje dag, från dag ett i livet, säger Christina Ruden, professor i toxikologi vid Stockholms universitet och regeringens särskilda utredare.
Tiotusentals farliga ämnen i omlopp
Varje år används 200 miljoner ton farliga kemikalier i EU och över 22 000 olika ämnen är registrerade inom unionens kemikalielagstiftning REACH.
– Du kan titta där du sitter, din kontorsstol är behandlad med flamskyddsmedel, det är också din dator och telefon. Det finns fluorerade ämnen i vattnet, i maten är det rester av bekämpningsmedel och luften du andas innehåller föroreningar från avgaser, säger Christina Ruden.
Forskare har kunnat visa att kemikalier i kombination blir mer toxiska, något som kallas ”cocktaileffekten ”. Hur en cocktaileffekt och det ökande kemikalieantalet påverkat vår miljö och hälsa är inte helt utrett, men Christina Ruden pekar på att det kan finnas flera oroväckande samband. Hormonstörande ämnen finns i exempelvis flamskyddsmedel, samtidigt som sjukdomar kopplade till sådana ämnen ökat.
– Vi ser att allt fler får ADHD-diagnoser och att reproduktionsskadorna ökat. Sedan är det extremt svårt att fastställa exakta orsakssamband men där kan långvarig exponering av hormonstörande ämnen vara en faktor, även om det är väldigt komplext.
Gränsvärdena tar inte hänsyn till cocktaileffekt
Men när myndigheter satt de gränsvärden som inte får överskridas har de inte tagit hänsyn till att kemikalier ytterst sällan förekommer ensamma i en miljö. Även om riskerna blivit alltmer kända har lagstiftningen släpat efter.
– Den utgår från att det bara finns ett kemikaliskt ämne i taget. Inte att det redan finns tiotusentals kemikalier i vår omgivning, säger Christina Ruden.
I fjol beställde regeringen en utredning för att se över hur myndigheterna kan handskas med cocktaileffekten. Det är den utredning som nu är färdig och som ska ut på lagrådsremiss. Enligt Christina Ruden finns det två huvudspår av åtgärder.
Ett är att öka kunskapen i fråga om vad olika kombinationer av kemikalier får på miljö och hälsa, för att på så sätt ge underlag till nya gränsvärden. Men det riskerar att dra ut på tiden. Därför är ett annat huvudspår av förslagen att så fort som möjligt sänka nuvarande gränsvärden till en tiondel, samtidigt som kunskapen byggs upp. En drastisk åtgärd som Christina Ruden anser vara väl motiverad.
– Det finns tillräckligt med kunskap om riskerna i dag och i både Sveriges och EU:s kemikalielagstiftning gäller försiktighetsprincipen. Att det blir sänkt till just en tiondel är en pragmatisk siffra, i vissa fall kommer den vara för hög, i andra för låg. Men det är ett enkelt sätt att snabbt sänka riskerna.
De avgörande besluten tas inom EU
Även om politiker i Sverige nu visat sig vilja ta riskerna med en cocktaileffekt på allvar och utreda åtgärder, ligger tyngdpunkten för kemikalielagstiftningen i Bryssel. Men kan Sverige påverka EU, kan eventuella åtgärder få desto större effekt, menar Christina Ruden.
– Sverige är ett starkt land på kemikaliefrågor och har hög kompetens, vilket kan ge avtryck. EU är i sin tur en stor aktör på den globala marknaden, så åtgärder i EU påverkar lagstiftningen i både Kina och USA.
Hur viktigt bedömer du att det är att myndigheterna tar hänsyn till riskerna med en cocktaileffekt av kemikalier?
– Jag tror att det är lika viktigt som klimatfrågan, kemikalier har pekats ut som en av fem faktorer till varför vi tappar biodiversitet, vilket är extremt allvarligt, då vi är en av alla arter i naturen och utan biodiversitet klarar vi oss inte. Så för mig är det en ödesfråga.
