Många australiska aktivister menar att landets myndigheter har blivit hårdare i sin bevakning av dem. Nyligen kritiserades utvecklingen även av Michel Forst, FNs särskilde rapportör om situationen för människorättsförsvarare.
Aktivisten Samantha Castro menar att landets federala polis, AFP, fick upp ögonen för henne på grund av hennes engagemang i Wikileaks. Hon hävdar att hon blivit skuggad, fått sin bil genomsökt och att polisen både filmat och fotat henne tillsammans med hennes barn i samband med protestaktioner. Samantha Castro säger att myndigheterna dessutom har hackat hennes epostkonto och dator, samt har sett till att ta bort kontaktuppgifter från hennes mobiltelefon.
– De har lagt all denna tid och energi på att störa mig psykologiskt med förhoppningen att det ska få mig att sluta upp med det jag gör, säger Samantha Castro, som arbetar för Jordens vänner och var med och startade Wikileaks Australian Citizens Alliance för sex år sedan, för att ge stöd till Wikileaks.
Wikileaks har stått bakom en rad publiceringar av känsligt material med kopplingar till krig, spioneri och korruption. Organisationen har vunnit en rad priser, men också retat upp myndigheterna i många länder – däribland i Australien.
Enligt Samantha Castro var det hennes samarbete med Wikileaks grundare Julian Assange som fick myndigheterna att agera. Han är en australisk medborgare som spenderat de senaste åren på Ecuadors ambassad i London, för att undgå att bli utlämnad till Sverige.
Samantha Castro är övertygad om att det inbrott hon blev utsatt för 2014 var arrangerat av polisen. Enligt henne försvann inget vid inbrottet, men på köksbordet låg ett antal nycklar uppradade bredvid en öppnad telefon. Samantha Castro menar att budskapet var att hon skulle veta att hon var avlyssnad.
– Jag förstod det direkt. Det var en tydlig symbol om att de ville att jag skulle känna till att de visste, säger hon.
För ett par år sedan bytte hennes organisation namn till Whistleblowers, Activists and Citizens Alliance.
Även andra aktivister menar att påtryckningarna har ökat från landets myndigheter. När FN-sändebudet Michel Forst nyligen besökte Australien sade han sig ha blivit ”förvånad” över att ha presenterats med så många bevis för hur hårt ansatt det australiska civilsamhället är. I synnerhet pekade han på de lagar som stiftats mot protestaktioner och nya lagar kring migration och den nationella säkerheten.
Förra året kritiserade landets justitieminister George Brandis miljöorganisationer som använder sig av juridiska processer mot vissa satsningar och kallade dem för ”radikala gröna aktivister” som arbetar för att ”stoppa viktiga ekonomiska projekt”.
FN-sändebudet Michel Forst menar att myndigheterna på Tasmanien har ”prioriterat företags och myndigheters intressen för naturresurser före individers demokratiska rättigheter att fredligt protestera”. I våras tillkom dessutom en ny lag i delstaten New South Wales som slår fast att demonstranter som stör gruvdrift riskerar att dömas till upp till sju års fängelse.
Även personer på högre samhällsbefattningar har kritiserats hårt av myndighetsföreträdare. En av dem är professor Gillian Triggs, som är ordförande för landets oberoende Människorättskommission. Hon har mött hård kritik från regeringsföreträdare ända sedan hennes organ förra året kom med en rapport som handlade om det psykiska lidande som drabbar de barn som sitter inlåsta i landets flyktingförvar.
Den tidigare premiärministern Tony Abbott hävdade att rapporten hade politiska motiv och menade att människorättskommissionen ”borde skämmas”, medan migrationsminister Peter Dutton har sagt att mycket i rapporten var ”daterat eller kan ifrågasättas”.
Nyligen sade regeringsföreträdaren Christopher Pyne att Gillian Triggs borde ”hålla sig utanför politiken och koncentrera sig på mänskliga rättigheter”. I mitten av november bekräftade dessutom premiärminister Malcolm Turnbull att Gillian Triggs mandat som ordförande för kommissionen inte kommer att förnyas när det löper ut i mitten av kommande år.
Professor Brian Martin, som länge varit engagerad för så kallade visselblåsares rättigheter, menar att kritiken mot människorättskommissionens ordförande kan få konsekvenser.
– Öppna attacker som de mot Gillian Triggs kan ses som en varning till andra om att vara försiktiga, säger han.
