Snart drar FN:s klimattoppmöte i gång i Madrid. Regler för utsläppshandel mellan länder väntas bli svårast att enas om, men minst lika viktigt blir vad som pågår utanför förhandlingsrummen. För svensk del handlar det om att hålla uppe ambitionsnivån och tempot i klimatarbetet.
KLIMAT Årets upplaga av FN:s klimattoppmöte – Cop 25 – har redan råkat ut för flera bakslag. Först skulle det hållas i Brasilien, sedan fick Chile ta över och bara någon månad före invigningen fick mötet hastigt flytta till Spanien och Madrid.
Trots flytten av denna jättekoloss till möte ska förhandlingarna kunna hållas i princip som planerat.
Så här på förhand pekas en punkt i Parisavtalet ut som den knivigaste frågan att komma överens om, det som på klimatspråk kallas för artikel 6. Den hotade att helt blockera förra årets toppmöte i Katowice, men lyftes då ut för att lösas i år i stället.
Svårlöst
Det är den enda punkt som fortfarande inte är färdig att tas in i regelboken som styr hur Parisavtalet ska genomföras. Målet är att mötet nu ska enas om regler för hur länder ska kunna handla med utsläppsrätter mellan varandra.
– Artikel 6 syftar till att öka ambitionen, så att vi ska få ännu större utsläppsminskningar än vad vi annars skulle haft, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie.
Men meningarna går isär om hur utsläppsminskningarna av växthusgaser ska rapporteras och om gamla utsläppsrätter från det så kallade Kyotoprotokollet ska få föras över eller inte. Risken finns att det blir dubbelräkning av utsläpp och att ambitionsnivån i stället sänks.
– Då är det inget bra regelverk, och det vill vi inte se, säger Mattias Frumerie.
Den svenska ståndpunkten är att det då är bättre med inget avtal alls, än ett dåligt.
Greta på plats
En annan fråga på agendan handlar om att se över de regler som redan finns för att ge stöd till länder som drabbas av klimatförändringarna. Trycket är stort främst från mindre, fattiga önationer som vill försäkra sig om att de backas upp. Ytterligare frågor handlar om att se till att klimatarbetet blir jämställt och Sverige driver även på för att få in havsfrågor i klimatarbetet.
I förhandlingsrummen kommer det att pratas detaljer och paragrafer, men utanför kommer en rad aktiviteter att pågå. Klimataktivisten Greta Thunberg ska hålla tal, en mängd intresseorganisationer och företag är där för att påverka, liksom hundratals ministrar.
Även om det först är på nästa års Cop-möte som det ska förhandlas om höjda klimatmål hoppas många att årets möte ska bli ett steg på vägen – att länder ska ha en uttalad vilja att göra mer och kanske redan nu utlova höjda ambitioner i klimatarbetet.
Blir det inga hårda beslut om höjda klimatmål i Madrid är risken stor att Greta Thunberg – och många andra – åker hem missnöjda med världens ledare.
Fakta: Klimattoppmötet i Madrid
FN började med klimattoppmöten COP (Conference of the Parties) 1995 med COP1 i Berlin. Nu är det dags för COP25 i Madrid, som hastigt fick ta över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.
Mötet pågår den 2—13 december. Vanligtvis brukar runt 30 000 deltagare från nästan 200 länder delta, men frågan är om den nya mötesorten – och därmed ändrade resplaner – gör att färre kan komma. Världens miljö- och klimatministrar medverkar mestadels under den andra veckan. Sverige skickar en delegation med cirka 20 personer, där bland andra klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP) ingår.
Ett av de viktigaste klimattoppmötena var COP21 i Paris 2015. Där enades länderna om att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, med målet att nå 1,5 grader.
Årets möte handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras.
Källa: Regeringen, COP25, FN
