Trots att världens länder har kommit överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser fortsätter halterna att öka i atmosfären.
KLIMAT Under förra året nådde halterna av växthusgaser i atmosfären nya rekordnivåer. Det framgår av en färsk rapport från FN:s meteorologiska världsorganisation WMO.
Koldioxidhalten uppmättes till 407,8 ppm (miljondelar) 2018. Ökningen jämfört med 2017 – då halten var 405,5 ppm – är större än genomsnittet under det senaste årtiondet. Nivån är nu 147 procent högre än den var i förindustriell tid, innan fossila bränslen började användas.
Växthusgaserna metan och dikväveoxid (lustgas) har ökat på motsvarande sätt och också nått rekordnivåer.
”Trots alla löften inom Parisavtalet syns inga tecken på att koncentrationen av växthusgaser skulle ha slutat öka, än mindre att den skulle ha minskat”, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett pressmeddelande.
Fossila bränslen orsaken
För att ta reda på om ökningen av växthusgaser i atmosfären beror på förbränningen av fossila bränslen eller på någon form av naturliga svängningar i kolets kretslopp, har forskarna undersökt fördelningen av olika kolisotoper. Isotoper är varianter av samma grundämne – och kol förekommer i tre sådana varianter: C12, C13 och C14.
Fossila bränslen innehåller i stort sett uteslutande C12, eftersom det är den variant som växter föredrar i sin fotosyntes. Forskarnas mätningar, både direkt i atmosfären och i isborrkärnor, visar att andelen C12 har ökat i takt med att halten av koldioxid har stigit sedan 1760. Det tolkas som att tillskottet kommit från fossila bränslen.
”Den samtidiga minskningen av både C13 och C14, under samma tid som koldioxidhalten ökar, kan bara förklaras av de pågående utsläppen från förbränningen av fossila bränslen”, skriver forskarna i rapporten WMO Greenhouse Gas Bulletin.
Otillräckliga klimatlöften
Än så länge är de klimatlöften som världens länder lämnat i samband med Parisavtalet inte tillräckliga för att minska utsläppen av växthusgaser till den nivå som krävs för att nå temperaturmålet på högst två graders uppvärmning, jämfört med förindustriell nivå. Det framgår av FN:s genomgång i Emissions Gap Report 2018, som nu kommer i en ny version.
Enligt Parisavtalet ska klimatlöftena uppdateras under nästa år. Vid det klimatmöte som ägde rum i september, på initiativ av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, meddelade ungefär 70 länder att de tänker skärpa sina åtaganden. Det handlar dock om mindre länder. De flesta G20-länder avstod från liknande utspel under mötet.
Fakta: Växthusgaser
Vissa av de gaser som ingår i atmosfären hindrar värmestrålning från att stråla ut i rymden – det som brukar kallas för växthuseffekten. Mycket förenklat kan man säga att alla gaser som innehåller minst tre atomer fungerar som växthusgaser. Här är några av de viktigaste:
• Vattenånga. Den viktigaste växthusgasen är vattenånga, som har ett naturligt kretslopp med avdunstning från hav och mark och nederbörd. I och med att varm luft kan innehålla mer vattenånga kan vattenånga påverka klimatförändringen i en återkopplingsmekanism till följd av den globala uppvärmningen.
• Koldioxid. Av de växthusgaser som ökar på grund av mänskliga aktiviteter är koldioxid den mest avgörande. Den släpps framför allt ut vid förbränning av fossila bränslen, men även vid viss markanvändning.
• Metan. Halten av metan i atmosfären har ökat med 259 procent jämfört med förindustriell nivå. Den släpps främst ut från jordbruk, exempelvis risodlingar och kreatursskötsel.
• Dikväveoxid. N2O, eller lustgas, är en stark växthusgas som har ökat bland annat på grund av användningen av kvävehaltigt konstgödsel.
Källa: NE & WMO Greenhouse Gas Bulletin
