Deportationerna till Afghanistan fortsätter: de är större och genomförs med kortare mellanrum än någonsin tidigare. I september deporterades 50 personer till landet i samarbete med Frontex, härom veckan 30 personer och nu på tisdag är det dags igen.

Detta trots att säkerhetsläget i Afghanistan blir allt sämre enligt både människorättsorganisationer och forskare. Rapporterna om dödliga attacker duggar tätt.

Inte bara i Afghanistan pågår krig och konflikt. Listan på oroshärdar kan göras lång. Fler människor är på flykt globalt än någonsin tidigare i modern historia. Och år 2050 har FN sagt att 50 miljarder människor kan vara på flykt på grund av den pågående klimatkrisen.

Sverige tillämpar en av EU:s striktaste asyllagar. Den tillfälliga asyllagen trädde i kraft den 20 juli 2016, efter den så kallade flyktingkrisen hösten 2015. Datumet 24 november, som infaller nu på söndag, har blivit till en magisk gräns för den som söker skydd i Sverige. Den som anlände före den 24 november omfattas inte av den tillfälliga, strikta asyllagen. Men den som anlände efter den 24 november 2015 har mindre möjligheterna att beviljas skydd.

I somras tillsattes en migrationskommitté för att utreda vad en långsiktigt hållbar migrationspolitik kan vara för Sverige. I den sitter representanter från alla riksdagspartier. Vad migrationskommittén kommer landa i är ännu inte säkert. Men mycket lite talar för att den kommer bli lika generös som innan den tillfälliga asyllagen.

Kritiserade deportationer

Deportationer till Afghanistan har kritiserats av både Röda korset, FN, Amnesty och Rädda barnen. Men enligt Sverige, och EU:s gränsmyndighet Frontex som finansierat de senaste, stora, deportationerna, går det fortsatt bra att skicka människor tillbaka dit.

– Det som pågår är djupt oroväckande. Sverige, ett land som värnade om mänskliga rättigheter, bryter nu mot konventioner varje dag. Det är vår plikt att strida för humanitet och att beskydda de utsatta när våra politiker inte gör det, säger Marit Törnqvist, en av samordnarna inför protesterna nu på söndag, i ett pressmeddelande.

Under söndagens marsch i Stockholm kommer bland annat två utvisningshotade barn hålla tal. Bland talarna finns också författaren Thord Eriksson, som skrivit boken ”Dom som stod kvar”. Boken handlar om de rättsosäkra asylutredningarna och om hur civilsamhället, som fortsatt ställa upp för de skyddsbehövande de senaste åren, drabbas av de pågående tvångsutvisningarna.

Svenska Afghanistankommittén publicerar löpande information om landet. I videon ”Otänkbart här. Vardag i Afghanistan.” från hösten 2018 visar de på verkligheten i Afghanistan, men i en svensk kontext. Videon finns att se här.

”KRIGSZON! Förskolan Nyckelpigan är stängd tills vidare.” står det på en lapp uppsatt på ett staket.

Event och mer information om Marsch för medmänsklighet finns här. Protester planeras runt om i landet.