Skattepengar i form av bidrag utnyttjas systematiskt av våldsbejakande extremister, enligt Säkerhetspolisen. Det handlar om miljontals kronor som betalats ut till aktörer som radikaliserar och rekryterar.
– Vi ser att skattepengar går till verksamhet som stödjer våldsbejakande extremism. Personer som förekommer i vårt arbete är aktiva i stiftelser, föreningar och bolag som får pengar av kommuner och myndigheter, säger Johan Olsson, operativ chef på Säpo, till TT.
Enligt myndigheten rör det sig om ”ett relativt stort antal” organisationer med kopplingar till våldsbejakande extremism som mottar offentliga medel. Det handlar om miljontals kronor som på sikt kan bidra till ytterligare växande extremistmiljöer i Sverige, enligt Säpo.
– Det som är problematiskt är att pengarna går till organisationer som radikaliserar och rekryterar. Faran med det är att de våldsbejakande ideologierna växer och blir större, vilket är ett långsiktigt hot mot Sverige, säger Johan Olsson.
Svårt genomskåda
Såväl vänster- som högerextremister och islamister använder sig av bidrag, men just nu är problemet störst i den våldsbejakande islamistiska miljön, enligt Säpo.
TT: Förstår inte kommuner och staten vilka organisationer man ger pengar till?
– Det är inte alltid lätt för kommuner och staten att veta vad man egentligen ger pengar till. Det handlar om att man inte förstår. Det kan vara svårt att veta vad som döljer sig bakom ett välmenande namn, säger Olsson.
För att kunna genomskåda en ansökan om bidrag krävs inte bara kunskap om hur extremistmiljöerna fungerar utan också vilka kopplingar som finns mellan olika aktörer, liksom en förmåga att gräva djupt på internet och också möjlighet att göra det på en rad olika språk.
Säkerhetspolisen skriver därför i ett remissvar till regeringen att det behöver inrättas ett kunskapscentrum som kan hjälpa myndigheter att bedöma organisationer.
– Vi föreslår att man förstärker den mekanismen. Det handlar inte bara om att se till att reglerna följs utan också om att kunna gå bakom det som lämnas in och varna om det är så att det inte stämmer, säger Johan Olsson.
Saknas kunskap
Vem som skulle driva kunskapscentret har Säpo inte något svar på.
– Vår uppfattning är att den här kunskapen i dag inte finns samlad fullt ut på ett ställe. Det finns ett antal ideella föreningar som jobbat på det här området och som vi bedömer gjort ganska stor nytta, men de kan inte fylla den här mer formella rollen. Så det finns stora fördelar med att samhället i stort förbättrar sin kunskap, säger Johan Olsson.
TT: Hur akut är det att få stopp på bidragspengarna till extremistmiljöerna?
– Vi tycker att det är väldigt prioriterat. För de här aktörerna är det inte obetydliga summor och dessutom bidrar pengarna till att skapa en legitimitet för hotaktörerna, säger Johan Olsson.
Fakta: Nya demokrativillkor
• Staten delar årligen ut cirka 14 miljarder kronor till det civila samhället.
För att säkerställa att pengarna inte går till föreningar och organisationer som undergräver demokratin har en utredning tittat på villkoren för statsbidraget. I dag anses reglerna otydliga och allmänna.
• Utredningens förslag innebär bland annat att bidrag inte ska lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten, utövar våld, tvång, hot eller kränker enskildas grundläggande fri- och rättigheter, diskriminerar eller bryter mot principen om alla människors lika värde.
• Av de cirka 40 myndigheter som beviljar bidrag är det bara Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som har sagt nej till bidragsansökningar med hänvisning till att en organisations verksamhet inte följer demokratiska principer. Det har handlat om organisationer som Sverigedemokratisk ungdom, Kurdiska rådet, Polska kongressen och Sveriges unga muslimer (SUM).
