I november 2017 gick kvinnor i bransch efter bransch samman och protesterade mot sexuella trakasserier och våldtäkter under hashtaggen metoo. Men vad blev effekten?

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) tycker sig ha sett en stor skillnad, säger hon i en intervju med TCO:

– Den stora samhällsutmaningen med mäns våld mot kvinnor har blivit känd hos en bredare allmänhet och finns ett väldigt stort värde i det. Den andra stora revolutionerade händelsen med metoo var ju att vi såg så många utsatta som började slänga av sig skammen och skulden där den hör hemma, nämligen hos förövaren.

Men i praktiken, på arbetsplatserna tycker sju av tio att de inte har märkt av någon skillnad på sin arbetsplats före och efter #metoo. Det visar en undersökning från Novus på uppdrag av TCO, där 1172 yrkesverksamma i åldern 18 till 65 år tillfrågades.

Bland de som i undersökningen uppger att de har märkt skillnad skriver en att ”Sexuella trakasserier är inte ok och stöds inte. Fler betraktare säger ifrån. Lättare att prata med kollegor om problemen. Kvinnor stöttar varandra.”

På frågan ”Har din arbetsgivare tagit frågan om sexuella trakasserier på större allvar de senaste två åren?” svarade en tredjedel av de tillfrågade ja. Lika stora andelar svarade nej respektive vet ej.

Undersökningen visar även att det för en av fem inte är tydligt till vem de ska vända sig angående sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Enligt TCO fann överlag inga större könsskillnader i svaren.

Enligt Hanna Navier, kommunikationschef på organisationen MÄN, som har tredubblat sitt antal under de senaste två åren, finns ett tydligt före och ett efter #metoo, säger hon till TCO:

– Aldrig mer kan män säga att man inte visste. Vi märker att metoo för alltid har förändrat samtalet och medvetenheten om mäns sexualiserade våld. Vi märker att fler män vill engagera sig i de här frågorna. Vi har ett historiskt fönster för förändring.