GREKLAND Sedan EU:s uppgörelse med Turkiet för tre år sedan har mer än 160 000 flyktingar och migranter tagit sig över Medelhavet till Grekland. Bara i år handlar det om nästan 45 000, enligt Greklands EU-minister Miltiadis Varvitsiotis.

– Majoriteten av de som kommer till Grekland kommer inte från Syrien, de är i första hand från Afghanistan och avlägsna länder i Asien och Afrika. Deras slutmål är länder som Sverige, Nederländerna och Tyskland. Så det vi faktiskt gör i Egeiska havet är att vi försöker skydda er från okontrollerade migrationsflöden, säger han till TT.

Turkiskt hot

Någon flyktingkris, som 2015, ser han inte framför sig. Men flödet av migranter och flyktingar till Grekland har ökat i år jämfört med i fjol.

– Turkiet, med president Recep Tayyip Erdogan, använder flödet av flyktingar för att utöva påtryckningar på EU, för att få mer pengar och politiskt stöd för det turkiska agerandet i Syrien, säger Varvitsiotis, som sitter i den grekiska högerregering som tillträdde efter det grekiska parlamentsvalet i somras.

Uttalandet görs sedan Erdogan under hösten hotat EU med en ny flyktingkris.

– Om ni försöker beskriva vår operation där (i Syrien) som en invasion, så gör ni det lätt för oss: Då öppnar vi dörrarna och skickar 3,6 miljoner migranter till er, sade Erdogan i början av oktober.

Förutom att stärka EU:s gränskontroller med Frontex, EU:s organ för gränsbevakning, vill Grekland att länder som vägrar samarbeta för att ta hand om asylsökande får betala en större del av budgeten för hanteringen av migranter och flyktingar.

"Det är skamligt"

Greklands högerregering vill samtidigt att EU ingår avtal där utvecklingsbistånd villkoras av att migranternas ursprungsländer tar hand om medborgare som återvänder eller skickas tillbaka från EU, enligt Varvitsioits.

– Använd pengarna bättre, är hans budskap till EU:s tillträdande migrationskommissionär Ylva Johansson (S).

– Jag tycker att det är skamligt, både för Grekland och EU, att det redan har satsats mer än 1,5 miljarder euro på detta i Grekland och att de ”hotspots” (uppsamlingsläger) för flyktingar som finns ser ut som de gör, tillägger han.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatovic slog i veckan larm och krävde omedelbara åtgärder för att hantera de omänskliga förhållanden som råder i uppsamlingslägren ute på de grekiska öarna.

– Förhållandena har förvärrats drastiskt under de gångna tolv månaderna, sade hon efter att ha besökt läger på öar som Lesbos och Samos.

Varning för getton

För att få ordning på situationen vill Greklands regering sortera hårdare redan när en asylsökande anländer. Flyktingärenden ska behandlas i ett system som inte översvämmas av ekonomiska migranter, är tanken.

– Migranterna borde få en snabb genomgång av sina ansökningar och om de inte får asyl ska det omedelbart inledas en process för att få dem att återvända, antingen till Turkiet eller ursprungslandet, säger Varvitsiotis.

För flyktingar som söker asyl vill han samtidigt bygga upp ett nytt system, med bostäder på det grekiska fastlandet under processen.

Han varnar för att dagens system med överfyllda flyktingläger där tiotusentals asylsökande trängs ihop skapar en känsla av getto hos de asylsökande.

– Där infiltreras de av radikala idéer. Där skapas en ond cirkel av kriminalitet. Det handlar om utnyttjande av barn och kvinnor, våld, droghandel och trafficking, säger Greklands EU-minister.

– Många mår också psykiskt väldigt dåligt. De lider av depressioner och stressymptom, tillägger han.