Sedan i somras har en ny våg av flyktingar anlänt till de grekiska öarna. Bara i oktober i år anlände 6 850 personer. Lägren är sedan länge överfulla, och ofta en mardröm. Våld, extrem trångboddhet och psykisk ohälsa bildar en ond spiral, och dörren vidare till övriga EU är stängd.

På andra sidan det Egeiska havet ligger Turkiet. Landet har de senaste månaderna hotat med att ”öppna portarna” till EU och låta de över 3,6 miljoner syrier som tagit sin tillflykt i Turkiet korsa havet – till Grekland och EU. Den så kallade säkerhetszonen i nordöstra Syrien ska rymma två miljoner av de syrier som Turkiet tröttnat på att vara värd för. Skapandet av ”säkerhetszonen” har i sin tur gett upphov till en ny våg internflyktingar från de tidigare kurdiskt kontrollerade områdena.

Men än så länge stoppar den turkiska kustbevakningen fler båtar än vad som anländer till Grekland. Ett faktum som skvallrar om hur många som faktiskt vill fly.

”Oacceptabel situation”

Motsättningarna ökar, inte bara i Turkiet, som gjort klart att de är trötta på att vara värdland för flyktingarna. Den senaste tiden har inte en dag passerat utan protester från lokalbor i grekiska samhällen där flyktingar och migranter ska flytta in, berättar tidningen Keep Talking Greece. I bland annat Serres och Giannitsa, i norra Grekland, och på öarna Kos och Leros har man tydligt visat att flyktingar inte är välkomna.

Tidigt på fredagsmorgonen initierade Kos borgmästare en protest där en båt med 75 flyktingar hindrades från att lägga till på ön. Kommunens bilar fanns på plats för att hjälpa till att blockera hamnen. Dagen innan hade lokalbor hindrat en annan båt med 50 flyktingar från att ta sig i land. Enligt borgmästaren är det mer än fullt: över än 3 700 människor lever i ett läger avsett för 816 personer.

Kos borgmästare menar att situationen är oacceptabel och att liv står på spel. Grekland har länge burit ett oproportionerligt stort ansvar. Ett ansvar som blivit allt tyngre att bära.

– Vi har människor som sover på stranden med bara en filt, säger han enligt Keep Talking Greece.

Blockerar bussar

Dagen innan Kos borgmästare stoppade de 75 flyktingarna från att komma i land på ön blockerade ett 50-tal lokalbor vägarna i Paralimni, Giannitsa i norra Grekland. Två turistbussar med 100 till 150 flyktingar stoppades. De kunde senare, under skydd av kravallpolisen, stiga av bussen.

”Deportera de olagliga migranterna från Grekland. Stäng gränserna. Solidaritet med grekerna” stod det på ett stort plakat som demonstranterna hade med sig.

Flyktingarna i bussarna kom från öarna och hade transportarets därifrån eftersom de ansågs vara sårbara. Med andra ord: ombord på bussen fanns ensamma mödrar och deras barn, familjer, äldre personer och både psykiskt och fysiskt sjuka personer. De sårbara individerna ska bo på hotell under vintern. Många hotell i Grekland står annars så gott som tomma under vinterhalvåret. På öarna är det så fullt i officiella läger att många bor i tält. De containers som UNHCR och de grekiska myndigheterna satt upp är sedan länge fulla.

Även i Serres, i norra Grekland, blockerades vägar för att stoppa bussar med flyktingar som anlände. På ön Leros protesterat lokalbor i sin tur mot regeringens beslut att bosätta fler flyktingar där.

Journalisten Bruno Tersago twittrar om ännu en händelse på samma tema, från ön Chios som är en av de öar där flest flyktingar lever:

”Grekland – invånare på ön Chios kräver att lägret Vial ska stängas. Fler och fler människor protesterar mot det växande antalet flyktingar och migranter i Grekland,” skriver han.

Hårdför högerregering

Det missnöje som nu lett till protester kors och tvärs över Grekland har flera anledningar och orsaker. En rapport från Pew research center konstaterade i oktober 2018 att nationalistiska och rasistiska attityder var på uppgång i Grekland. Migrationsfrågan har därmed blivit ett slagfält mellan vänster- och högerpartier.

Sedan i somras har Grekland en högerregering istället för en vänsterregering, sedan Syriza lämnade över makten till Ny demokrati. Den nya regeringen, ledd av premiärminister Kyriakos Mitsotakis, gick till val med en hårdare säkerhets- och migrationspolitik än vänsterpartiet Syriza.

Ett antal förändringar som påverkar skyddssökande har genomförts sedan Ny demokrati tog över. Bland annat har ansvaret för migration och flyktingar istället hamnat under ett ministerium som har hand om säkerhet och medborgarskydd. 

I torsdags godkändes en omdiskuterad reform av asyllagarna. Den röstades igenom ovanligt snabbt och flera människorättsorganisationer har rasat över lagen. Eva Cosse, Human Rights Watch Greklandsforskare, sa till The Guardian att:

– Den nya lagförslaget är ett naket försök att blockera tillgången på skydd och öka deportationerna, som en följd av de ökade ankomsterna, sa hon och och fortsatte:

– Den grekiska regeringen borde istället prioritera att lösa den humanitära kris som den djupt problematiska överenskommelsen med Turkiet orsakat för asylsökande.

Vallöften om tuffare tag

Bland annat är inte posttraumatiskt stressymptom längre ett kriterium för att anses vara extra sårbar och därmed skyddsbehövande. Regeringen påstår att flyktingar låtsas vara drabbade, eftersom de vet att det ökar chanserna för asyl. De nya lagarna ska bland annat göra det lättare att deportera flyktingar och svårare att överklaga negativa beslut. Polis och militär kan nu också genomföra asylintervjuer, något som bara specialtränad personal gjorde tidigare. Tortyroffer kommer också ha svårare att få stöd.

Över 55 300 flyktingar har anlänt till Grekland hittills i år, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. 44 000 av dessa har anlänt via havet till öarna. 96 500 flyktingar finns totalt i Grekland. 68 000 asylansökningar väntar på beslut.

Greker runt om i landet är oroliga för den ”pågående invasionen” och ”islamiseringen” av landet, skriver The New humanitarian. Högerregeringen gick till val på löften om tuffare tag mot flyktingar och migranter. Den nya asyllagen är en del i att se till att det inte blir till tomma ord. Enligt Marina Rigou, professor i journalistik på Atens universitet, triggar medias rapporter om ökade ankomster opinionen. Trots att de är mycket färre än 2015.

– Regeringen är under press också från medlemmar i sitt eget parti eftersom de under sin valkampanj lovade att de skulle lösa problemet, säger hon till The New Humanitarian.

Myndigheterna har sagt att 20 000 personer ska flyttas från öarna det kommande året. Samtidigt ska 10 000 deporteras från Grekland, en desperat lösning på de ökade ankomsterna. Oppositionella vänsterpartiet Syriza ser med oro på utvecklingen. Lefteris Papagiannakis, Atens före detta borgmästare, säger att den nya lagen kommer skapa fler problem i samhället än den kommer lösa:

– Den här lagen kommer att förvärra systemet. Vi kommer att se mycket fler människor utan dokument och många fler hinder för att beviljas asyl. Det kommer att innebära ett ökat tryck på tjänster som redan är nära bristningsgränsen, säger han till The Guardian.

Göra om flyktingöverenskommelse

Samtidigt som ankomsterna och missnöjet ökar i Grekland menar många regeringar längre norrut att man gjort nog redan. Många välbevakade staket och gränser, mer pengar än någonsin till EU:s gränsmyndighet Frontex och allt fler samarbeten med tredje länder utanför EU har effektivt minskat ankomster och stoppat vägarna vidare. Men Grekland befinner sig på EU:s ytterkant.

Turkiet ska enligt sitt avtal med EU från 2016 stoppa flyktingar innan de kommer till Grekland. Men Turkiet klarar inte av sitt uppdrag, menar Konstantinos Ginis, före detta admiral i den grekiska militären, enligt tidningen Ekathimerini.

Enligt honom står Grekland inför ett ”asymmetriskt hot” från Turkiet gällande flyktingkrisen. Asymmetriskt på så vis att det är Grekland som tar emot de Turkiet inte lyckas stoppa. Om Turkiet ”öppnar portarna” är det till Grekland flyktingarna anländer först. Därför bör Aten överväga att sluta följa EU-överenskommelsen med Turkiet.

Den pensionerade admiralen Konstantinos Ginis tycker det sänder fel signaler att flytta på flyktingarna från öarna till fastlandet. Det kan signalera att de faktiskt är välkomna till Grekland, påpekar han.

När Dunja Mijatović, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, besökte öarna Samos, Chios och Lesbos i slutet på oktober noterade hon att omedelbara åtgärder behövs. Den humanitära situationen är fruktansvärd.

– Situationen för migranter, inklusive asylsökande, på de grekiska öarna har försämrats dramatiskt de senaste tolv månaderna, sa Dunja Mijatović efter besöken, och tillade:

– Det är en explosiv situation.

Under samma period har Läkare utan gränser dokumenterat 40 procent fler fall av psykisk ohälsa än under sommaren 2018. Inklusive dussintals självmordsförsök.