Jag går genom den snöklädda granskogen närmast byn ut på hygget på berget Tjappsåive, i Arvidsjaurs kommun, för att se över vidderna bort mot Reivo naturreservat. Då ser jag ljuset från skogsskördarens strålkastare röra sig sakta på Långträskberget, medan skymningen lägger sig. Sveaskog hugger nu skogen bybor, turistföretag och två miljöorganisationer försökte rädda i somras. Skälen som angavs motiverar inte kalavverkning av all skog på berget. Tidigare protester mot avverkningar kring byn har nonchalerats.
”Skogen ska avverkas för klimatets skull” är budskapet som skogsindustrin matar ut. I en påkostad annonskampanj, ”Svenska skogen”, visas en bild med en varningsskylt med texten ”TYSTNAD! Arbete pågår”.
Tysta ska vi absolut inte vara när framtiden skövlas! Annonsen dyker upp när jag söker på en debattartikel i DN undertecknad av fyra forskare: den svenska skogen gör störst klimatnytta om den står kvar. I skogsindustrins kampanj utelämnas viktiga delar av ekvationen, bland annat att när skogen avverkas och marken bearbetas genom markberedning med tunga maskiner släpps stora mängder koldioxid ut i atmosfären.
Roger Olsson är miljöjournalist och har gjort utredningar för svenska miljöorganisationer. Det pratas om att vi ska odla skogen intensivare för att ersätta olja och andra fossila bränslen. Haken är tidsaspekten, förklarar han. Det är inte relevant i det korta perspektivet. Vi har max 10–20 år på oss att nå klimatmålet, innan gränser där klimatet skenar passeras. Det är meningslöst att odla mer skog nu, för att ersätta olja om 60–70 år när träden vuxit upp. Klimatkrisen måste hanteras i ett 10–20-årsperspektiv, som vetenskapen säger är den tid vi har. Efter ett kalhygge kan det ta flera decennier för den nya skogen att betala kolskulden, det vill säga innan området tagit upp lika mycket koldioxid som avverkningen orsakade. Oavsett hur bra den skog vi planterar växer och binder kol kommer den, utifrån den tidsram vi har på oss, ha en negativ effekt på klimatet.
Barrskogarna på norra halvklotet lagrar betydligt mer kol än världens tropiska skogar, för att mycket kol är bundet i marken och ytan är större. Kalhygget är en problematisk metod, eftersom sol och värme når ner på marken, så att nedbrytningen ökar och mer koldioxid avges. Hyggesfria, selektiva metoder som ger kontinuitet, olika åldrar, i skogen är bättre. Förlängda omloppstider, att låta skogen bli äldre, är positivt ur klimatsynpunkt, genom att skogen hinner binda upp och lagra mer kol om man låter den bli äldre och behålla en hög biomassa. Det är också bättre för biologisk mångfald.
Det sker en gigantisk förstörelse av svensk natur. Många biologer undrar hur det svenska skogsbruket, som är ett av världens intensivaste kan vara miljömärkt och klassas som hållbart. Detta trots att antalet rödlistade arter ökar och att utvärderingarna av miljömålen ser allt dystrare ut. I skogsvårdslagen står tydligt att produktions- och miljömålet ska väga lika tungt. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt hot av samma storlek som den globala uppvärmningen. Det har FN slagit fast och forskare varnar för den accelererande artutrotningen. Den viktigaste orsaken är förlusten och förstörelsen av naturliga livsmiljöer och ekosystem, och därför beslutades 2010 i japanska Nagoya, att alla länder som deltar i FNs konvention om biologisk mångfald (CBD) till 2020 ska ha skyddat 17 procent av alla sin natur. Med det menas 17 procent av alla typer, även av den produktiva skogen.
Till skillnad från klimatproblemen kan Sverige som land bestämma sig för att stoppa förlusten av landets biologiska mångfald. Men när skogsbruket intensifieras offras biologisk mångfald för en felaktigt påstådd klimateffekt. I dag är bara 5–6 procent av den produktiva skogen i Sverige skyddad. I Nagoya-avtalet skrev Sverige under att skydda 17 procent av alla naturtyper.
Istället försöker vissa i regeringen och vissa partier fuska undan det med att snygga till siffrorna när det gäller skydd av skog, genom att räkna skog utan skydd som skyddad. Naturskogar kan ta flera hundra år att återställa, om det ens går. De små resterna som finns kvar i Sverige borde vara heliga.
Tumme upp:
Intresset för hyggesfritt skogsbruk ökar.
Tumme ner:
Urskog i Rumänien hotas av virkestjuvar.
