Regeringen föreslår att basanslaget till universitet och högskolor höjs med 1,3 miljarder till 2020. Syftet sägs vara att öka kvaliteten på forskningen. Förra regeringen är dock mycket kritisk.
Enligt utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) är det övergripande målet med den forskningsproposition som nu läggs att stärka Sveriges konkurrenskraft på det vetenskapliga området.
– Vi har tappat i innovationskraft och flera länder har gått förbi oss vad gäller forskningskvalitet, säger hon.
Regeringen vill prioritera ett antal områden kommande tio åren: klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, välfärdsforskning och arbetslivsforskning. På dessa satsas totalt 420 miljoner kronor till 2020.
Regeringen betonar också vikten av ökad jämställdhet i forskningen. Regeringen anser att 50 procent av de nyrekryterade professorerna bör vara kvinnor senast 2030.
Dessutom vill man ge ”samverkan med det omgivande samhället” samma vikt som antalet citeringar och publiceringar.
– Det gäller att hitta ett sätt att utvärdera samverkan. Den ska vara ett medel men också ett mål, säger Knutsson.
Den förra regeringens utbildningsminister, Jan Björklund (L), skräder inte orden när han kommenterar propositionen.
– Regeringen har för låga ambitioner. Det är för lite pengar och det är fel fokus, säger han.
– Det råder stenhård konkurrens inom forskningen ute i världen. Sverige har ett antal stora universitet som förmår hävda sig, men nu smetar regeringen ut pengarna till högskolor över hela landet, av regionalpolitiska skäl, allt medan man snålar med pengarna till de stora universiteten.
Han är också kritisk till att så kallad ”samverkan” ska jämställas med publiceringar och citeringar.
– Man måste skilja på grundforskning och innovation. Vad ska grundforskningen samverka med? En produkt kan mätas på det sättet, men inte grundforskning. Detta är en mycket traditionell socialdemokratisk forskningspolitik.
